Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag08.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Köerna till könsbekräftande vård måste bli kortare”

Vi tvivlar på att lösningen är att göra vården högspecialiserad, skriver Frank Berglund, vice förbundsordförande RFSL och Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom. (1 kommentar.)

Publicerad: 20 Januari 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Frank Berglund, vice förbundsordförande RFSL och Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom.

Montage: Elisabeth Ohlson Wallin (Frank Berglund)


Ämnen i artikeln:

Högspecialiserad vårdSocialstyrelsen

De årslånga köerna till vården för personer med könsdysfori skapar oerhört lidande för transpersoner. Vi tvivlar på att lösningen är att göra vården högspecialiserad.

Socialstyrelsen har beslutat att vården för transpersoner ska bli högspecialiserad vård. Det innebär att dagens sju utredningsteam ska bli tre. Alla tre teamen ska utreda både barn och vuxna och de ska följa upp vårdens resultat på ett strukturerat sätt. RFSL och RFSL Ungdom är oroliga för att flera av dagens problem med den könsbekräftande vården riskerar att kvarstå eller förvärras.

Köerna till den könsbekräftande vården är årslånga redan nu. Barn och vuxna som väntar på att få den vård de behöver vittnar om stort lidande. Många sätter sitt liv på paus medan de väntar. Vi är oroliga att en minskning till tre utredningsteam kommer att göra köerna ännu längre. Hur säkerställer Socialstyrelsen att de tre team som får tillstånd att genomföra utredning och behandling för könsdysfori får tillräckliga resurser och tillräckligt mycket personal för att möta det stora behov som finns? Det framgår inte av beslutet och vi är oroliga.

RFSL och RFSL Ungdom frågade hösten 2020 unga transpersoner och deras föräldrar i en webenkät om deras upplevelser av vården, väntetiderna och livet. Vi fick in 65 långa berättelser, varav de allra flesta beskrev vården för unga transpersoner som livsviktig vård som man får efter en mycket lång och smärtsam väntan.

”Hela livet hamnade på paus. Jag väntade med utbildning och så vidare tills ”efter” då jag ville få en nystart som mitt riktiga jag. Så jag trampade vatten i flera år under väntan.”

Anonym, 25 år, man, female to male transperson

Blir kötiderna och vårdtiderna kortare om vården blir högspecialiserad? Det måste de. Inget annat är acceptabelt. Nu är det upp till regionerna och Socialstyrelsen att se till att vården blir tillgänglig och bra för alla, oavsett ålder, oavsett var man bor. 

Vi kan inte acceptera att det är svårt att få remiss, att man får vänta i upp till två år innan man ens får träffa en vårdgivare första gången och att väntan mellan de olika mötena med teamen kan vara halvårslånga, något som framgår bland annat av utredningen Transpersoner i Sverige 2017. Det är inte värdigt och skapar väldigt stort lidande. Många orkar inte vänta och börjar i stället självmedicinera.

”Självmedicinering med testosteron har räddat mitt liv – min utredning har pågått i 2 år men jag har tvingats byta klinik så nu måste jag börja om.”

Martin, 20 år, transman

Vi inser att Socialstyrelsen vill förbättra vården för barn och för vuxna transpersoner. Samtidigt drar man ner antalet vårdgivare till tre vilket skapar långa restider och krånglig logistik för många av dem som behöver vård. Vi hoppas förstås att vården ska bli bättre, men vi har våra tvivel att högspecialiserad vård är den enda eller den bästa lösningen.

Vi kräver:

• Att vården för barn och vuxna med könsdysfori ska få tillräckliga resurser för att kunna korta ner vårdköerna dramatiskt. 

• Alla team måste ta emot egenremiss för att underlätta tillgängligheten. 

• Alla team måste ha god kompetens att ge unga transpersoner under 18 år stöd, råd och behandling med stopphormoner och könsbekräftande vård för dem som behöver det. 

Den könsbekräftande vården förbättrar livet för så många transpersoner, den måste fungera. Det är livsviktigt.

”Jag blev mer bekväm med min kropp och kunde börja leva mitt liv på riktigt. Innan var jag så smärtsamt medveten om min kropp att jag inte kunde slappna av och umgås med folk.”

Alex, 19 år, ickebinär

Namnen på deltagarna i enkäten är fingerade.

 

Frank Berglund, vice förbundsordförande RFSL.

Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom.

 

Ordlista

Transperson – en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön en har fått tilldelat vid födseln.

Könsdysfori – kan beskrivas som en stark och ihållande känsla av att vara tilldelad fel kön. Ofta är denna känsla förknippad med ett psykiskt lidande och kan medföra en nedsatt förmåga att fungera i vardagen.

Ickebinär – en person som identifierar sig som mellan, bortom eller med båda könskategorierna kvinna/man kan kalla sig ickebinär.

• Female to male – kvinna till man. Ett sätt att beskriva den transition som en del transpersoner genomgår när ens tilldelade kön vid födseln var kvinna och ens könsidentitet är man.

Transman – en man med transerfarenhet, som tilldelades kvinnligt kön vid födseln.

Personer som använder något av de två sistnämnda begreppen kan ha samma livserfarenhet. Vi har valt att använda enkätdeltagarnas eget sätt att beskriva sin identitet. 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-02-21

Det är lätt att förstå vanmakten med de långa väntetiderna och de risker nya riktlinjer kan leda till, t ex  ökad självmedicinering.

Men, en viktig fråga kan inte ignoreras, de ändrade trender internationellt om det undervärderade behovet av explorativ psykoterapi. 

  Annelou de Vries, en av grundarna av det protokoll som författarna nämner, med användning av pubertetsblockare, skriver i september 2020 i American Association of Pediatrics egen tidskrift, Pediactrics, att protokollet används felaktigt idag, att det inte finns evidens för den behandlingen för den nya (exploderande) grupp av ungdomar som söker vård för könsdysfori i dag, och förordar en psykiatrisk tillnärmning.

  Likaså, en nylig dom i England (”Keira Bell”, High Court trial dec 2020) fastställde att, förutom att mindreåriga inte kan anses ge ”informed consent” för bruket av pubertetsblockare och könskonträra hormoner, så klarade inte könsidentitetskliniken att presentera evidens för den medicinska vård de givit.

  Finlands hälsosektor, med Nordens i dag kanske främsta könsdysforiforskare i spetsen, förordar (fr om m juni 2020) att psykologisk utredning och behandling skall vara i första linjen för all form av könsdysfori, även vuxna. Samma säger Norska Folkhelseinstituttet och Rikshospitalet.

  Den medicinska behandlingen är nu under ifrågasättande och kunskaper saknas om vad god vård innebär. 

  Det är klart att behovet av försiktighet inte minskar köerna, och undertecknad instämmer i att resurser är en springande punkt, men sann empatisk omtanke för den lavinartade ökande gruppen av unga personer måste ta i beräkning att en majoritet av dessa sårbara unga riskerar att felbehandlas med ödesdigra konsekvensr av irreversibla medicinska ingrepp (även pubertetsblockare!).

Avi Ring, medlem av advisory board for Society for Evidence Based Gender Medicine, SEGM

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev