”Kontrollbehoven i dagens sjukvård har gått överstyr”

Sveriges offentliga sektor har de senaste decennierna styrts utifrån modeller som kommer från det man kallar new public management, NPM, som i sitt grundkoncept har kontroll som ett medel att öka effektiviteten. NPM har fått mycket kritik men har de facto i en del fall lett till ökad effektivitet, men kanske till priset av en ökad kontroll.

Skärpt kontroll uppifrån och ökad rapportering trodde man skulle vara svaret på svårstyrda och kostnadsdrivande verksamheter, men resultatet blev inte riktigt som förväntat. Kraven på uppföljning och granskning ökade, såväl inom den egna organisationen som externt, vilket i sin tur ökade den administrativa bördan ute i den offentliga verksamheten. Detta har bland annat resulterat i alltmer omfattande och tidskrävande dokumentation, vilket har begränsat medarbetarnas möjlighet att utföra sitt kärnuppdrag, nämligen att träffa patienter.

Läs mer: Hon tar över tungt ansvar i föränderliga tider

Sjukvård är en komplex och svårstyrd verksamhet. De organisationer som präglas av styrningsfilosofin ”tight–loose–tight”, likt Alaska Southcentral Foundation, brukar lyckas väsentligt bättre när det kommer till hur vårdutfallet blir. Filosofin bygger på en tydlig vilja gällande vad som ska uppnås, en stor frihet för professionen att uppnå det samt en tydlig uppföljning av om de mål som sattes upp nåddes. 

Ett teoretiskt perspektiv på detta är tillitsbaserad styrning. Denna styrningsprincip är tyvärr inte något som genomsyrar Region Västerbotten. Den röda politiska viljan är otydlig och spretig. Kort sagt får verksamheten styra i en djungel av styrdokument och politiska styrsignaler som medför dåligt resursutnyttjande och en vårdpersonal som får administrera i stället för att träffa patienter. 

Kraven utifrån har också ökat. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, Försäkringskassan, sjukvårdshuvudmännens ledningar och många andra kräver dokumentation. Studier visar att läkare i snitt lägger 19 procent av sin arbetstid på administration och dokumentation på grund av en orimlig dokumentationsbörda. Det visar en rapport från konsultbolaget McKinsey, se Läkartidningen nr 30-32/2019.

Effekten av styrmodeller enligt NPM har alltså blivit ineffektivitet och onödig rapportering, en ökad detaljstyrning som försvårar samverkan horisontellt mellan roller inom och mellan olika verksamheter, och helhetssynen har glömts bort. Frågan är om inte denna kontroll har gått överstyr i dagens sjukvård? Vårdpersonal måste få ägna sig åt sådant som de är utbildade för och inte åt icke värdeskapande administration och en alltmer resursslukande möteskultur. 

En konsekvens av allt detta är att det har blivit fler chefer och administrativ överbyggnad, med fler ej vårdnära administratörer, ekonomer, personaltjänstemän, kommunikatörer och marknadsförare. Det har skett en kraftig ökning, i det närmaste en explosion, av regionernas centrala staber. Administrativ personal har ökat med 36 procent inom sjukvården sedan 2010, visade en granskning av tidningen Vårdfokus 2018. I Region Västerbotten ökade antalet administratörer mellan åren 2010 och 2017 med nästan 15 procent. Sammantaget arbetar människorna inom dessa yrken ofta via möten. Den ökade graden av möten leder till dominoeffekter i form av ännu fler möten. Yrkeskategorier som är viktiga för den direkta patientvården har däremot minskat på flera platser i landet. Antalet läkare har i landet under samma tidsperiod som ovan bara ökat med 16 procent och antalet sjuksköterskor har, på vissa håll, till och med blivit färre. 

Sammantaget slösas alltför mycket tid på onödig administration. Det är nu dags att vända på detta och tillförsäkra att resurserna används till kärnverksamhet och kommer medborgarna till del. Moderaterna i Västerbotten vill därför spara 200 miljoner kronor på administration och ineffektiv organisation för att satsa mer på sjukvårdens kärna. 

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition, Region Västerbotten

Ulf Wahllöf (M), distriktsläkare och före detta verksamhetschef i primärvården