Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kostutbildningen för läkare behöver reformeras”

Det skulle vara av stort värde om läkarutbildningen innehöll mer prevention och näringslära, anser Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap. (1 kommentar).

Publicerad: 25 augusti 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap.

Foto: Getty Images


Ämnen i artikeln:

Göteborgs universitetToppnyheter DiabetesToppnyheter

Det pågår för närvarande en diskussion i medierna, bland läkare och läkarstudenter, om hur läkare ger livsstilsråd – eller inte ger råd över huvud taget, speciellt kostråd. 

I ett inspelat samtal som ingår i Livsstilsverktyget, ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, diskuterar projektledaren professor Anders Rosengren frågan med professor Mai-Lis Hellenius. Båda är läkare och livsstilsforskare. De är överens om att enigheten är stor kring våra kostråd, som har en stark bas, och att det är deras ansvar som forskare och läkare att förmedla detta. 

Läs också: Enkät: Var tredje ung läkare överväger att byta yrke

Professorerna är även överens om att läkarutbildningen är inriktad på att bota sjukdomar och utföra ”brandsläckarinsatser”; att det innebär en högre status att vara hjärtkirurg och utföra livräddande kirurgi, än att tala prevention med patienter.

Slutsatsen är att det skulle vara av stort värde om läkarutbildningen innehöll mer prevention och näringslära samt att läkare bör samarbeta med nutritionskunnig personal, såsom dietister.

Behovet av att reformera kostutbildningen för läkare har uppmärksammats av läkare och läkarstudenter både i Sverige och utomlands, såsom av Stene och Akner i Läkartidningen 2022, och av Crowley och medförfattare i Lancet planet health 2019. 

Stene och Akner skriver: ”Såväl antalet föreläsningstimmar som antalet seminarietimmar under grundutbildningen varierade dock stort mellan universiteten (7–24 respektive 0–8 timmar)”. 

I Lancet-artikeln skriver författarna att läkare bör använda sig av närings- och kostråd för att hjälpa patienter att hantera livsstilsrelaterade kroniska sjukdomar. Problemet är att få har kompetensen som krävs. 

Bilden som ges i The Lancet är att läkarstudenter känner sig osäkra när det gäller näringslära och många är ovilliga att ge kostråd till sina patienter. En läkare i USA, Michael Greger, skrev i sin bok Konsten att inte dö, utgiven 2016:  

”Under min utbildning blev jag erbjuden otaliga middagar och attraktiva förmåner av olika läkemedelsrepresentanter, men jag blev aldrig uppringd av några grönsaksföretag ... Trots våra 21 timmar i näringslära var det ingen på läkarutbildningen som nämnde något om att kostförändringar kunde tillämpas för att behandla kroniska sjukdomar och än mindre att få deras förlopp att vända”.

Dessa citat pekar på att läkare och läkarstudenter nu själva ser det som en brist att de har en otillräcklig undervisning i näringslära i sin utbildning.

Läkare bör få en utökad, och speciellt en reformerad, utbildning om kostens betydelse för de stora folksjukdomarna, såsom hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes, eftersom de är kostrelaterade.

Vetenskapen visar tydligt att rätt kostråd skulle kunna förbättra hälsan och förlänga ett friskt liv för tiotusentals personer i Sverige varje år. Det finns alltså en stor potential att avlasta sjukvården genom både primärprevention och sekundärprevention av de stora folksjukdomarna.

Gunnar Johansson, seniorprofessor i kostvetenskap

Läs också: ”Agnes Wold förringar kostens betydelse för sjukdomar” 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-08-25

Tack Gunnar för ditt angelägna debattinlägg!

Som du nämner så har en förbättrad kostutbildning för läkare god potential att även stärka och förbättra samverkan mellan läkare och dietist. En bättre kommunikation och stärkt samverkan mellan våra yrkesgrupper gynnar ytterst våra patienter som får en bättre och säkrare hälso- och sjukvård.

Kjell Olsson, ordförande för Dietisternas Riksförbund (DRF)

 

2022-08-26

Ja om den tunna tarmväggen (jmf fjälster) blir skadad pga fel kost läcker den ut vätska i bukhålan och orsakar smärta och svullnad hos patienten. Och de har svårt att komma tillrätta med vikten och mår dåligt. Lymfsystemet har svårare att suga upp vätskan och transportera bort den jmf med om den hade fått gå igenom hela tarmen. Även näringsbrist uppstår och ger sjukdomar om tarmen läcker ut för mycket på fel ställe.

Camilla Rastas Leg. Arbetsterapeut & Medicinsk Lymfterapeut

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev