”Krislägesavtalet är en konsekvens av besparingar”

Orsaken till att Stockholmssjukvården har stora svårigheter att klara den andra pandemivågen är de besparingar och felprioriteringar som föregick coronapandemin. Redan tidigare saknades vårdplatser och intensivvårdsplatser på grund av personalbrist. Att krislägesavtalet nu behöver återaktiveras är en konsekvens av detta.

Nu står vi här, i pandemins allra hetaste kärna. Larmen från vårdpersonalen avlöser varandra och sjukskrivningstalen skjuter i höjden, visar en genomgång som Sveriges Radio P4 Stockholm gjorde i oktober. Schemalagd övertid är ett faktum för vårdpersonalen, se Dagens Nyheter 15 december.    

En screenshot från en intensivvårdssjuksköterska flimrar förbi i flödet. Hon blir inbeordrad för nattjobb trots att hon i meddelandet innan skrivit ”Mår så himla dåligt när jag jobbar natt. Känns inte ens säkert.”

På infektionsavdelningen på Danderyds sjukhus har 34 av 50 sjuksköterskor lämnat sitt arbete sedan januari skriver SVT Nyheter 12 december. Enligt vårdförbundets Josefin Lundqvist innebär det ett tapp på total erfarenhet som motsvarar 320 år. De ersätts med nyanställdas sammanlagda erfarenhet på fem år.

Dessa beskrivningar och otaliga fler talar sitt tydliga språk, personalen arbetar under skyhög belastning och de klarar inte mer. De som dag ut och dag in arbetade tolvtimmarspass i tung och svettig skyddsutrustning under första pandemivågen fick den välbehövliga julledigheten utbytt mot ett krislägesavtal dagen före julafton. 

Redan innan coronapandemin rådde stor personalbrist på Stockholmssjukhusen, en följd av många års felprioriteringar och besparingskrav. Redan då var patientsäkerheten och arbetsmiljön undermålig. Regionpolitikerna har svältfött vårdcentralerna och prioriterat ner akutsjukhusen till förmån för närakuter, nätläkarbolag och vårdval. Sedan kom pandemin.

Under den första pandemivågen i våras aktiverades krislägesavtalet, som innebär många timmars övertid och obefintlig inställelsetid för jobb, men med en kompensation i form av en högre ersättning. På vissa arbetsplatser tvingades personal att ingå i avtalet oavsett deras egen vilja eller kapacitet. Många blev sjukskrivna, utbrända eller posttraumatiserade och många har sagt upp sig.

Vi var många som hoppades på att den första vågen skulle få styrande politiker att dra tillbaka besparingskraven, men regionledningen fortsätter att ignorera sjukvårdpersonalens protester. Personalen på sjukhusen fortsätter att säga upp sig. Och trots detta innehåller budgeterna för 2021 stora effektiviseringskrav och besparingar. Budgetar som dessa och fortsatta felprioriteringar omöjliggör en förbättrad arbetsmiljö och en tryggad patientsäkerhet och de kommer inte att lösa den enorma personalbristen.  

Kvällen före julafton kom beskedet att Region Stockholm ville återaktivera krislägesavtalet och likaså Region Gävleborg och Västra Götalandsregionen. Den 29 december gick Region Skåne samma väg och den 30 december Region Uppsala. Ur ett kortsiktigt perspektiv är det kanske en rationell åtgärd för att säkra personalförsörjningen. Icke desto mindre är det en desperat åtgärd som kramar ut det sista ur en redan slutkörd vårdpersonal. Återaktiveringen blottlägger den kroniska personalbristen som råder på akutsjukhusen och visar att vi redan innan helt saknade marginaler.  

För att det ska finnas någon sjukvårdspersonal kvar, som inte sagt upp sig, blivit sjukskriven, utbränd eller posttraumatiserad, så måste de styrande börja ta personalens larmrapporter på allvar.

Bristen på marginaler, till följd av ignorans och felprioriteringar, som föregick pandemin har skapat det instabila läge vi befinner oss i. Behovet av att återaktivera krisavtalet är ett symtom på just detta.  

Inför det nya året 2021 önskar vi oss att regionens styrande drar lärdom av situationen, anpassar budgetar och prioriteringar så att personalförsörjningen kan säkras, arbetsmiljön blir dräglig och patientsäkerheten inte brister. 

Laura Björnström, ST-läkare, initiativtagare Stockholms sjukvårdsupprop

Akil Awad, specialistläkare, initiativtagare Stockholms sjukvårdsupprop