”Kry-debatten visar att sjukvårdspolitiker saknar lösningar”

På senare tid har debatten om nätläkarbolagen återigen blossat upp. Tyvärr har den konstruktiva dialogen mellan det blågröna styret i Region Stockholm och den socialdemokratiska oppositionen uteblivit. I stället har pajkastning och enkla mediala utspel tagit över. Återigen saknas en seriös diskussion om hur nätläkarna ska bli en del av sjukvården.

Vårdaktörerna, vårdprofessionen och allmänheten har befogad rätt att ifrågasätta varför den regionala sjukvårdspolitiken återigen gör bort sig, och varför ersättningssystemen inte redan var anpassade till att integrera en ny digital vårdaktör – oavsett om det är Kry, Min Doktor eller någon annan.

Nätläkarbolagen agerar inom de spelramar som utgörs av ersättningssystem och avtalskrav som politiker har satt, lite som vilket annat företag som helst som rättar sig efter marknadens spelregler. När högerpolitiker utvecklade ersättningssystem som ger betalt per läkarkontakt anpassade sig vårdcentralerna till korta och enkla besök – ju fler desto lönsammare, gärna unga och friska patienter. När politikerna nu insett faran, återgår de till ökad kapitering genom fast ersättning. Trots att denna form efterfrågas av vårdcentralerna själva kan kapitering innebära att vårdcentraler åtar sig enkla patienter i stället för multisjuka äldre som kostar tid och kräver stora personalresurser.

Båda ersättningssystemen är destruktiva på sitt sätt och styr mot vård av icke-komplexa patienter. Tyvärr verkar politiken ibland försumma vetskapen om vilka de största vårdkonsumenterna är, och därmed vad som gör att sjukvården kostar. Det handlar om äldre patienter, ofta med multisjuklighet och flera kroniska åkommor. Det är de som har flest besök på akuten, i specialistvården och på vårdcentralerna. Dagens ersättningssystem är uppenbart uppbyggt utan dem i åtanke. En radikal men behövlig väg är att styra mot hälsoutfall i kombination med kraftigt vinklad ersättning baserat på sjukdom och ålder.

En ersättningsmodell som denna skulle leda till att vårdcentralerna med högst kvalitet, helhetsansvar och omhändertagande även skulle bli belönade genom högre ersättning. I kombination med detta bör kortsiktiga åtgärder syfta till att begränsa möjligheten för nätläkarbolag att söka utomlänsersättning, sätta krav på att nätläkarbolagen kopplar sig till fysiska vårdcentraler, och inte minst införa ökade patientavgifter som individen själv betalar när hon söker sig till en vårdcentral där listning inte finns.

Digitalisering av sjukvården är inte ett självändamål, digitalisering är ett medel för att öka hälsan och livskvalitén, samt sänka kostnaderna. Digitalisering ska komma till nytta för skattebetalarna och de mest behövande vårdtagarna. För att förverkliga detta behövs politiskt ledarskap och ansvarstagande. Men varken Socialdemokraterna eller styrande sjukvårdspolitiker har en vision kring var skon klämmer. I stället försöker majoriteten lappa och laga ett system, där stora vårdaktörer alltid kommer att hitta nya innovativa kryphål.

Vi förespråkar den gyllene medelvägen – att genom att bygga på privata och offentliga aktörers innovationskraft utveckla ersättningssystem som gör det lönsamt att öka hälsan för de multisjuka äldre.

Gabriel Kroon (SD), gruppledare för Sverigedemokraterna i Region Stockholm