Debatt
”Kunden ska få välja byte till generika innanför förmånen”
Publicerad: 12 mars 2014, 08:06
Vi är mycket tveksamma till en statlig prisdatabas. Men prissättningen på läkemedel utanför subventionen bör vara fri och det ska vara möjligt att byta till billigare kopior även i detta segment, skriver Andreas Rosenlund, Kronans Apotek.
Läkemedel som skrivs på recept men som är utanför läkemedelsförmånen, alltså inte subventioneras av staten, blir allt vanligare. Vi, Kronans Apotek, anser att prissättningen ska vara fri och det ska vara möjligt att byta till billigare kopior även i detta segment. Vi välkomnar också en privat prisdatabas för dessa läkemedel.
Ett receptbelagt läkemedel kan antingen vara subventionerat och då finnas inom läkemedelsförmånen eller vara utanför förmånen och då inte subventioneras av staten. I regel hamnar ett läkemedel utanför förmånen av två orsaker: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har valt att lyfta ut det ur förmånen, eller så har läkemedelsbolaget valt att lyft ut det ur förmånen. I det första fallet anser TLV att läkemedlet inte tillför tillräckligt mycket nytta i förhållande till priset för att vara subventionerat, i det andra fallet har läkemedelsbolaget av olika skäl inte längre velat ha det kvar inom förmånen. Trenden verkar vara att antalet läkemedel som är utanför förmånen, men som finns på den svenska marknaden, ökar.
De läkemedel som är störst i den här gruppen är läkemedel mot impotens, hostmediciner och p-piller till exempel Cerazette, Cocillana-Etyfin, Mollipect, Viagra, Cialis, Yaz, Neovletta. Totalt utgör den här försäljningen cirka 4 procent av all försäljning på recept, vilket motsvarar drygt en miljard kronor per år. Ett uppmärksammat läkemedel som nu är utanför förmånen är ett av våra vanligaste penicilliner, Kåvepenin, där leverantören själva lyft ut produkten ur förmånen, men en rad generika finns inom förmånen.
Alla lagar och regleringar som rör patientsäkerhet och kvalitetskrav berör även dessa läkemedel. Däremot råder fri prissättning för läkemedelsföretag och apotek och de omfattas inte av några subventioner från samhället.
Kronans Apoteks inställning är att detta är ett eget segment som också ska behandlas enligt egna regler. Kunden ska även här ha valmöjligheter att välja likvärdiga alternativ i olika prisklasser.
Om det behövs en ökad transparens i prissättningen så kan det knappast vara statens ansvar. Här finns en möjlighet för andra aktörer som Pricerunner och liknande att bygga upp egna prisjämförelser. Det är något vi skulle välkomna. Dagens modell står inte i någon som helst konflikt med prisinformationslagen.
Vår inställning innebär att lagstiftningen för läkemedel utanför förmånen behöver justeras på en punkt, det måste vara möjligt för kunden att efterfråga generiska läkemedel och det måste vara möjligt för apoteken att byta till dessa läkemedel, i grunden handlar detta om ett val för kunden.
Ett av de stora problemen i den här gruppen läkemedel är att det saknas konkurrenter till originalet. Situationen för sildenafil (Viagra), som är det läkemedel som nämnts mest i debatten, är inte representativt för den här gruppen läkemedel. Ett problem är att vi inte får in billigare kopior på den svenska marknaden eftersom förskrivarna skriver ut det läkemedel som de känner till, i regel originalet, och lagstiftningen ger ingen möjlighet till utbyte, till exempel för hostmedicinen Cocillana-Etyfin. Kostnaden att då etablera ett konkurrerande varumärke blir väldigt stor eftersom en mängd förskrivare måste få kännedom om alternativet. Få leverantörer klarar det eller bedömer det som ekonomiskt hållbart. Resultatet av detta blir att svenska konsumenter inte får tillgång till billigare alternativ. Även här skulle apoteken kunna göra en insats för att upplysa och byta ut till generiska läkemedel om kunden önskar det. I dag sätter regelverket stopp för ett sådant byte.
Kronans Apotek är mycket tveksamma till en statlig prisdatabas, främst ur ett konkurrensperspektiv och risken för priskarteller är överhängande. Det är olika saker om en privat aktör samlar in information och publicerar den än om staten samlar in affärskritisk information och offentliggör den.
I debatten har det hävdats att dessa läkemedel ska ha samma pris över hela landet och att apoteken ska ha samma marginal som på läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen. Vi ställer oss frågande även till detta. Om samhället inte subventionerar ett läkemedel, varför ska då samhället reglera detta på samma sätt som för läkemedel som subventioneras? I sådana fall borde läkemedlet vara inom förmånen. Särskilt komplicerat blir det förstås på områden där det finns original och generika där någon är utanför förmånen och andra innanför. Rimligen bör det finnas en möjlighet att byta till ett läkemedel inom förmånen och då omfattas det läkemedlet av dessa regler.
Om apoteken får rätt, men inte skyldighet, att byta till generika, även i detta sortiment uppnås en rad fördelar:
■ Läkare och kund behöver inte jaga runt för att hitta ett lägre pris.
■ Apoteken kommer att kunna erbjuda billigare alternativ (alla kunder vill inte byta).
■ Kunden kan själv avgöra var hen vill inhandla sitt läkemedel.
■ Vi får in fler billiga generika i grupper där det i dag saknas konkurrens, det leder till lägre priser för kunden.
■ Det blir möjligt för privata prisjämförelsetjänster att etablera sig, som Pricerunner, även på detta område och det finns inget som hindrar en sådan utveckling.
■ Vi slipper att upprätta ett nytt omfattande regelverk, system etcetera som innebär en ökad reglering och byråkratisering och ökade kostnader för det offentliga.