Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kunskap om psykiskt våld måste öka hos vårdlärare”

Lärarna på utbildningsprogrammen behöver veta mer om psykiskt våld och dess effekter på människors beteende, skriver Solvig Ekblad och Marianne Kristiansson, Karolinska institutet.

Publicerad: 19 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Solvig Ekblad, leg psykolog och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, och Marianne Kristiansson, leg läkare och adjungerad professor. Båda Karolinska institutet.

Foto: Stefan Zimmerman


Ämnen i artikeln:

Karolinska institutet

För att bekämpa ohälsa hos föräldrar som utsatts för fysiskt och psykiskt våld behöver den nya regeringen fokusera långsiktigt på organisatoriskt stöd och kunskapsstöd till lärare på utbildningsprogrammen.

Den 16 september försvarade Helena Draxler sin doktorsavhandling i psykologi vid Karlstads universitet. Titeln på avhandlingen är Initial transfer of Project Support from the US to Sweden: Feasibility and clinical aspects as viewed by counsellors and parents. 

Läs mer: Kortare köer hos bup efter nya arbetssätt

Föräldrastödsprogrammet Project Support, PS, har utvecklats i USA för föräldrar och barn som utsatts för våld i nära relationer, där barnen utvecklat beteendeproblem. PS har i Draxlers studie genomförts i en svensk kontext, inom socialtjänsten, och utvärderats med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder. 

Draxlers resultat visar att det finns kulturella skillnader mellan Sverige och USA när det gäller övning av föräldrafärdighet genom rollspel, liksom när det gäller hur barns beteendeproblem ska kontextualiseras och bemötas. Det medför behov av anpassningar utifrån våra normer och värderingar. 

De övergripande resultaten visar att PS kan förbättra föräldrarnas psykiatriska symtom, men utifrån individperspektiv hade flertalet föräldrar dysfunktionella symtomnivåer efter föräldrastödsprogrammet. De långsiktiga resultaten visar svagheter vad gäller upprätthållande och användningen av PS på grund av bristande organisatoriskt stöd.

Inom hälso- och sjukvården ligger fokus på vård, behandling och förebyggande av ohälsa. Men våldets hälsokonsekvenser är orsakade av en förövare, patienten är både patient och brottsoffer. Sjukvårdspersonal har en god möjlighet och ett ansvar att tidigt upptäcka våldsutsatthet, och god hälsa är av en avgörande betydelse för både barn och vuxna. 

För att förbättra integrationen och bekämpa våldsutvecklingen måste större fokus ligga på att bekämpa ohälsan utifrån ett individperspektiv. Som vi skrev i en debattartikel i Göteborgs-Posten 23 augusti 2021 och i Dagens Samhälle 12 januari i år är den kroppsliga ohälsan betydande i socioekonomiskt utsatta områden. En ytterligare utmaning är hur olika traumatiska upplevelser överförs till nästa generation.  

Socialstyrelsen beslutade den 31 maj 2022 om nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. Nu ska föreskrifterna och de allmänna råden även omfatta arbetet med våldsutövare. Författningen riktar sig till socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården och träder i kraft den 1 november i år. Socialstyrelsens handbok Våld – Handbok om socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer håller för närvarande på att revideras.

I departementspromemorian Straffansvar för psykiskt våld ges förslag på hur det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld kan stärkas. Examensmålet ”Visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer” infördes i högskoleförordningen den 1 juli 2018 för fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen och den 1 januari 2019 även för tandhygienistexamen. För att uppnå examensmålet behövs lärare med denna kompetens och erfarenhet.

Här är våra förslag till den nya regeringen:

Politisk vilja behöver finnas att stödja långsiktigt organisatoriskt samarbete, som bygger på evidens, mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård och med regelbunden kvalitetssäkring i samarbete med forskare.

Kunskap om psykiskt våld och dess effekter på barns och vuxnas beteende behöver förstärkas hos lärare för att examensmålet hos studenter på utbildningsprogrammen ska uppnås. Utbildning i gender och intersektionalitet räcker inte.

Motverka projektifiering av verksamheter och satsa inte på verksamheter som saknar gemensamma strategier eller som inte bygger på evidens.

Solvig Ekblad, leg psykolog och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska institutet

Marianne Kristiansson, leg läkare och adjungerad professor, Karolinska institutet

Kommentera:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Karolinska institutet

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev