Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Kunskapen om hälsofrämjande måste omsättas i handling

Publicerad: 2 juni 2010, 09:53

Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på sjukdomsförebyggande arbete, skriver sex företrädare för den rödgröna oppositionen i Stockholms läns landsting.


I dag satsar landstingen så gott som alla medel på att behandla sjukdom, medan endast små resurser går till förebyggande åtgärder. Då olika insatser ställs mot varandra måste vi politiker i högre grad använda hälsoekonomiska analyser som underlag för vilka satsningar som är effektivast och gör mest nytta för befolkningen. Det är givetvis dem vi ska satsa på.

De medicintekniska metoderna blir allt mer avancerade samtidigt som vårdbehoven ökar när en allt större del av befolkningen blir äldre. I framtiden kommer resurserna att vara begränsade.

Kunskapen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ökar ständigt och diskuteras flitigt i vårdsverige, men ord måste också bli till politisk handling. Ett stort antal vetenskapliga studier visar att nya metoder effektivt kan minska onödigt lidande och medföra stora besparingar för samhället. Vad som behövs är en hälsoorientering – en förskjutning i synen på vilka arbetssätt som bör tillämpas i svensk hälso- och sjukvård.

Av dödsfallen i hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och tjocktarmscancer uppskattas en tredjedel bero på fysisk inaktivitet. 2 till 3 procent av sjukvårdskostnaderna tros bero på en fysiskt inaktiv livsstil. I flera studier har mycket stora effekter uppnåtts med blygsamma medel, framför allt för äldre som normalt behöver mycket vård.

Alkoholkonsumtionen är ett omfattande och växande problem. Överkonsumtion försämrar hälsan kraftigt och ökar risken att dö i förtid tre till sju gånger. Alkohol medför även stor sjukvårdskonsumtion och är kopplad till våldsbrott. Flera studier har visat på goda effekter av program med bland annat rådgivande samtal. En amerikansk studie har visat att rådgivning till högkonsumenter minskade kostnaderna för sjukvård, rättsväsende och trafikolyckor väsentligt. Varje satsad krona gav 5,60 kronor tillbaka.

Flera av dödsfallen och sjukvårdskostnaderna som orsakas av tobaksrökning kan förhindras eller minskas genom förebyggande insatser som inte är medicinska. En rökare kan under sin livstid kosta samhället närmare en miljon kronor mer än en ickerökare, utöver vad tobaksskatten finansierar. Det finns ett stort antal analyser av insatser att förmå personer att sluta röka. De visar på låg kostnad per vunnet levnadsår. Ett rökavvänjningsprogram efter hjärtinfarkt med sju samtal med specialutbildad sjuksköterska har visat att en hög andel som slutade röka gjorde det till en kostnad av 1 000 kronor per vunnet levnadsår.

Genom Hälsoval Stockholm satsar de rödgröna gemensamt på förebyggande och hälsofrämjande arbete. Vi vill berika vårdcentralerna med fler kompetenser och mer tid för exempelvis stresshantering, fysisk aktivitet på recept, sömnträning, motiverande samtal och stöd att sluta röka.

Hälso- och sjukvården måste utforma strategier för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, för en effektivare hälso- och sjukvård. Primärvården har en nyckelroll i arbetet genom sin specifika kompetens, auktoritet och stora kontaktyta mot befolkningen. Det är med utgångspunkt i en hälsoekonomisk analys vi vill förändra hälso- och sjukvården i Sveriges största landsting genom den utvecklade vårdmodell vi kallar Hälsoval Stockholm.

Ilija Batljan (S),
oppositionslandstingsråd, Stockholms läns landsting.

Dag Larsson (S),
oppositionslandstingsråd, Stockholm.

Raymond Wigg (MP),
oppositionslandstingsråd, Stockholm.

Helene Sigfridsson (MP),
toppkandi­dat till lands­tinget, Stock­holms stad.

Birgitta Sevefjord (V),
oppositionslandstingsråd, Stockholm.

Håkan Jörnehed (V),
vice grupp­ledare, Stockholms läns landsting.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev