Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Kunskapsprovet säkrar kompetens och förmåga”

Publicerad: 10 December 2019, 12:00

Foto: Getty Images

För att lyckas på kunskapsprovet krävs både väl fungerande svenska och tillräckliga fackkunskaper. Om endera saknas ute i vården blir det patientfarligt, skriver fyra debattörer i en replik.


Kunskapsprovet har sedan starten i oktober 2016 godkänt 326 läkare och 88 sjuksköterskor med examen från länder utanför EU/EES. Det teoretiska och praktiska provet syftar till att säkerställa att de som vill få svensk legitimation har kunskaper och förmågor på den nivå som krävs, varken mer eller mindre.

Kraven finns specificerade i högskoleförordningen. Vi som universitet säkerställer på Socialstyrelsens uppdrag detta genom att kontrollera kunskaper och färdigheter med teoretiska och praktiska prov.

För att lyckas på kunskapsprovet krävs både väl fungerande svenska och tillräckliga fackkunskaper. Om endera saknas klarar man inte provet. Om endera saknas ute i vården blir det patientfarligt.

Att proven behövs för att sortera bland de sökande är uppenbart om man tittar på resultaten. Det finns individer som väljer att göra det skriftliga provet som presterar ett resultat som motsvarar slumpen. På de praktiska proven, efter godkänt teoretiskt delprov, finns det individer som inte förmår kommunicera muntligt på svenska. Att som debattörerna föreslår låta dessa blivande medarbetare gå direkt ut i praktisk tjänstgöring utan föregående kunskapsprov är insiktslöst, potentiellt patientfarligt och medför ytterligare belastning på sjukvårdens begränsade utbildningsresurser.

Sjukvården är i dag mycket ansträngd och universitet och högskolor tvingas dra ner på antalet utbildningsplatser då klinikerna inte kan erbjuda tillräcklig mängd verksamhetsförlagd utbildning, VFU, eller verksamhetsintegrerat lärande, VIL. Det är också den yttersta begränsningen för att anta fler till de kompletterande utbildningarna.

Använd utbildningskapaciteten inom hälso- och sjukvården på rätt sätt! Använd kapaciteten till VFU/VIL för studenterna på ordinarie utbildningar, på kompletteringsutbildningar och säkerställ att de som klarat kunskapsprovet får göra sin praktiska tjänstgöring.

Vårt råd till beslutande politiker är:

A) Förstärk lärosätenas uppdrag att svara för yrkesspecifika förberedelser inför kunskapsprov och integration.

B) Stötta Socialstyrelsen i att samma krav för legitimation ska gälla för dem som gör kunskapsprovet som för dem som går vägen via svensk examen.

C) Ställ krav på regionerna så att de som blivit godkända på kunskapsprovet snabbt får göra sin praktiska tjänstgöring.

Patienter, hårt arbetande vårdpersonal och våra blivande medarbetare förtjänar att vi har ett system som säkerställer hög kvalité. Alla som kommer till Sverige kanske inte har de förutsättningar som krävs för att bli legitimerade. Många har dock en oerhörd kapacitet vilket vi behöver skapa system för att ta tillvara.

Magnus Hultin, Umeå universitet, docent, programdirektör för läkarprogrammet och examinator för kunskapsprov för läkare

Anders Själander, Umeå universitet, professor, biträdande examinator för kunskapsprov för läkare

Pernilla Hultberg, Göteborg universitet, samordnare kompletterande utbildning och validering

Inger Jansson, Göteborgs universitet, universitetslektor, vice prefekt för utbildning och examinator för kunskapsprov för sjuksköterskor

MAGNUS HULTIN, ANDERS SJÄLANDER, PERNILLA HULTBERG, INGER JANSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev