Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Kvaliteten på vården försämras när distriktssköterskor prioriteras ned

Publicerad: 9 december 2009, 06:30

Ge oss möjlighet att skapa det hälsosamma vårdvalet, skriver nio distriktssköterskor.


Just nu ser vi en ökning av besök på akutmottagningarna i Stockholm.Vi tror att det kan bero på bristen på omvårdnad i primärvården. Politiker och verksamhetschefer gläds åt att tillgängligheten i Stockholms primärvård ökat med 12 procent. Tillgänglighet till vem och till vad? Antalet läkarbesök har ökat, medan besök till andra yrkeskategorier har minskat.

För att ge patienter en god och jämlik vård i Stockholm krävs framför allt tre viktiga komponenter: medicinsk kompetens, rehabilitering och omvårdnad. Omvårdnad kan definieras enligt följande:

”Omvårdnad syftar till att hjälpa en person att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa/friskhet, förebygga ohälsa/sjukdom samt återställa och bevara hälsa/friskhet”. (Norberg, A et al Omvårdnadens mosaik. En modell, 1997).

Det är viktigt att förstå att utan omvårdnad kan patienten inte till­godogöra sig den medicinska vården! Ingen kirurg skulle operera utan den specialistutbildade operationssjuksköterskan och narkossjuksköterskan som ser till att patienten är förberedd, operationssalen är i ordning och patientens efterbehandling ordnad. Hur skulle förlossnings­vården se ut utan de specialistutbildade barnmorskorna? Att enbart lyfta fram den medicinska kompetensen utan att samtidigt komplettera med omvårdnad blir en patientsäkerhetsrisk.

I de komplexa vårdsituationerna kräver vi specialistkompetens, en läkare utan specialistkompetens i kirurgi låter vi inte operera och i Stockholms vårdval ska varje enhet ha specialistutbildade läkare inom allmänmedicin för att ta hand om befolkningen i primärvården. Den specialistutbildade distriktssköterskan är den person i primärvården som har den högsta kompetensen inom omvårdnad med en högskoleutbildning på fyra och ett halvt år.

I primärvården finner man i dag de kroniskt sjuka som får hemsjukvård, de allra äldsta och de allra minsta nyfödda. I hemmen finns svåra och komplexa vårdsituationer. När patienterna är färdigbehandlade inom slutenvården och återigen kommer hem, är det distriktssköterskan som tar vid och följer upp i samverkan med hemtjänst och övriga vårdgivare. Därför är vi oroade över den utveckling vi ser på vårdcentraler runt om i Stockholm, både privata och landstingsdrivna.

För att få en effektiv och säker vård bör den med högst kompetens inom omvårdnad finnas närmast patienten anser vi. I vårdval införs att varje enhet ska ha minst en distriktssköterska anställd, det innebär att man har just bara en. I stället för distriktssköterskor rekryteras och anställs nu nyutexaminerade sjuksköterskor. Vi ser att andelen distriktssköterskor minskar kraftigt på vårdcentralerna och telefontiderna plockas bort.

På en del enheter har man ersatt distriktssköterskemottagning med sjuksköterskemottagning. Den tydliga områdesindelningen där distriktssköterskan var känd för sin befolkning är bara ett minne blott.

Distriktssköterska är en skyddad yrkestitel, men trots det kan vi se att icke specialistutbildade sjuksköterskor kallar sig distriktssköterskor, de benämns distriktssköterskor i landstingets elektroniska katalog och utför arbetsuppgifter de saknar kompetens för, som exempelvis hälsosamtal med 75-åringar och förskrivning av hjälpmedel. Genom att detta sker frångår man säkerheten för patienter och får en sämre kvalitet på vården.

Distriktssköterskan har en unik kompetens som är specifikt riktad mot folkhälsa och förebyggande hälsoarbete. Distriktssköterskan har kunskaper inom medicin, omvårdnad och socialmedicin.

Distriktssköterskan är nära befolkningen, finns hemma hos dem med stora vårdbehov, utbildar hemtjänstpersonalen och handleder blivande sjuksköterskor. Distriktssköterskan står för helhetssyn, tillgänglighet och kontinuitet.

Den icke-farmakologiska behandlingen är viktig för människors välbefinnande och möjlighet till livskvalitet. Hur länge tycker Stockholms skattebetalare att det är försvarbart att lägga så mycket pengar på läkemedel, provtagning och akutbesök när patienten kan få (billigare) kostnadseffektiv, kompetent och hälsofrämjande hjälp och stöd till egenvård för att leva sitt dagliga liv?

Distriktssköterskorna både vill och kan göra Stockholms vårdval till det hälsosamma vårdvalet, om ni ger oss möjlighet!

Vi vill ha vård utifrån patienternas behov – inte vårdcentralens!

Carina Heyner
är distriktssköterska och ordförande för Distriktssköterskeföreningen i Stockholm.

Jan-Erik Ingwall, Stockholm, Liisa Samuelsson, Stockholm, Elisa­beth Wagelin, Stockholm, Åsa Halvarsson, Haninge, Kerstin Ståhlnacke, Stockholm, Liselotte Kuehn, Västerhaninge, Chatarina Nyman, Stockholm och Lotta Lundberg, Stockholm,
är alla distriktssköterskor och leda­möter i styrelsen för Distriktssköterskeföreningen i Stockholm.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev