Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Kvalitetsregister behövs för att psykiatrin ska lära av sina misstag

Publicerad: 14 november 2007, 05:28

Kjell Asplund och Anders Printz föreslår en ny modell där landstingen får ansöka om att driva ett register -  då får huvudmännen ett tydligare ansvar för förbättringsarbetet.


I såväl dagspress som andra medier pågår en debatt om synen på psykiatrin. Bland annat har det framförts att kritiken mot den psykiatriska vården är ensidig och förbiser de landvinningar som gjorts inom området de senaste åren.

Även företrädare för kommunerna menar att det saknas beskrivningar av den positiva utveckling som skett efter psykiatrireformen bland annat när det gäller boende och sysselsättning. Socialstyrelsen delar uppfattningen att eländesbeskrivningar inte för utvecklingen framåt – vi behöver i stället fokusera på praktisk handling.

Nu föreslår vi att staten satsar mer på att höja kompetensen bland personalen och att extra ansträngningar görs för att skapa register även över kvaliteten inom psykiatrin. Därför har Socialstyrelsen starkt betonat dessa områden i flera regeringsuppdrag som nyligen lämnats in till socialdepartementet.

Kompetensfrågor är avgörande för patienters och klienters trygghet och säkerhet. Den som vårdas i psykiatrisk slutenvård måste träffa personal som kan ge stöd och praktisk vägledning om hur ångest, oro, aggressivitet och overkliga upplevelser kan hanteras och dämpas. Den som bor i ett särskilt boende behöver möta personal som vet hur man kan hjälpa till att sätta upp personliga mål och som har kunskap om metoder som bidrar till att målen uppnås. All personal måste därför ha en gedigen kunskapsbas som utgångspunkt för sitt arbete.  

I dag saknas en enhetlig efter­gymnasial grundutbildning för skötare och annan behandlings­personal som ska arbeta med personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Socialstyrelsen anser att staten måste ta ansvar för att en sådan skapas och menar att regeringen behöver ta initiativ i den riktningen. Men det krävs också satsningar på fort- och vidareutbildningar som är långsiktiga och bidrar till att olika verksamheter utgår från en gemensam kunskapsbas. Därför föreslår vi ett stöd till kommuner och landsting som utgår under minst fem år så att kommunerna och landstingen ges möjlighet att planera för sin kompetensförsörjning.

Förbättrad samverkan var en av den förra psykiatrisatsningens största framgångar men måste ständigt underhållas för att inte åter försämras. Därför ska delar av utbildningar genomföras tillsammans av kommuner och landsting.

Vi har också lämnat konkreta förslag om satsningar på kvalitets­register. Den som är patient i psykiatrisk vård ska vara säker på att verksamheten ständigt utvecklas och lär såväl av sina misstag som av sina framgångar.

Kvalitetsregister har i andra medicinska discipliner visat sig vara ett viktigt verktyg för kontinuerligt förbättringsarbete utifrån data från den egna verksamheten. Nu måste staten, huvudmännen och professionen ta ett gemensamt ansvar för att registren utvecklas även inom psykiatrin. Det duger inte längre att vänta på varandra. Vi föreslår därför en ny modell där landstingen får ansöka om att driva ett register.

På så sätt blir det inte bara professionen utan också huvudmännen som får ta ansvar för att registren kommer till användning för verksamhetsuppföljning och kontinuerligt förbättringsarbete. Staten ska inledningsvis ta det ekonomiska ansvaret för registrens drift och utveckling. Ett nära samarbete mellan Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och professionen ska etableras.

Men det räcker inte, för att kunna veta om det blir förbättringar för patienterna måste de själva ges möjlighet att bli delaktiga. Brukar-, patient- och anhörigorganisationerna ska därför få en viktig roll i utvecklingen av registren.

Sammantaget finns det, som vi ser det, skäl att vara positiv inför framtiden när det gäller samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Professionens engagemang i psykiatrifrågor har förstärkts de senaste åren bland annat genom psykiatrisatsningen. Den psykiatriska forskningen ger oss ständigt ny kunskap om diagnostik och behandlingsmetoder. I kommunerna utvecklas differentierade och allt mer kunskapsbaserade insatser. Men vi kan aldrig vara nöjda innan vi säkert vet att det får konkreta resultat för brukares och patienters hälsa och livssituation.

För att det ska bli verklighet krävs också långsiktiga strukturer för utveckling. Vi anser att kompetens och verksamhetsuppföljning är en avgörande faktor för att detta ska ske.

Kjell Asplund, Anders Printz Kjell Asplund
är generaldirektör vid Social­styrelsen.

Anders Printz
är chef för Nu!-projektet inom Socialstyrelsen. Nu!-projektet står för Nationellt utvecklingsstöd till verksamheter för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News