Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kvinnovården behöver barnmorskors kompetens”

Det behövs ett nationellt krafttag för att förmå barnmorskor att stanna kvar i yrket, anser Eva Nordlund, Svenska barnmorskeförbundet och Magnus Nordström, SRAT.

Publicerad: 25 november 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Eva Nordlund, ordförande Svenska barnmorskeförbundet. Magnus Nordström, ordförande SRAT.

Foto: Stefan Bohlin


Ämnen i artikeln:

BarnmorskeförbundetFörlossningsvård

Borde inte födande kvinnor i Sverige 2021 erbjudas högkvalitativ barnmorskevård som definieras av barnmorskeprofessionen själv?

Det korta svaret på frågan är att det kan barnmorskor. Den medikaliserade förlossningsvården i Sverige behöver tänka om gällande många av de förutsättningar som möjliggör en högkvalitativ evidensbaserad vård. 

Läs mer: ”Nu har de lyssnat för att de har blivit livrädda”

Den 3 december disputerar Malin Hansson vid Göteborgs universitet med avhandlingen A meaningful work in a strained context – exploring midwives’ work situation and professional role. 

Avhandlingen markerar vikten av en självständig barnmorskeprofession som får verka i verksamheter där professionens kunnande och status erkänns samt att barnmorskor ges utrymme att verka professionellt i sitt relationella yrkesutövande. Den påvisar en stark relation mellan professionens förutsättningar i verksamheten, arbetsmiljön och barnmorskans egen hälsa. 

Precis som avhandlingen visar har Svenska barnmorskeförbundet sedan länge påtalat att barnmorskor har en ohållbar arbetsmiljö med ett högt arbetstempo och stora emotionella och arbetsrelaterade krav. Tillsammans med lågt inflytande över arbetssituationen och bristande möjlighet att påverka leder det till både sämre hälsa och stor risk för utmattning.

Att barnmorskor sätter sin egen hälsa åt sidan innebär en högriskfaktor och på den punkten avviker barnmorskekollektivet från en jämförbar population. Följden av detta är att barnmorskor är den profession inom vården som arbetar mest deltid, 48 procent, och det är tyvärr inte bara relaterat till barnafödande ålder.  

Svenska barnmorskeförbundet har länge drivit frågan om att barnmorskor ska ha en möjlighet att arbeta evidensbaserat och professionellt, i en hållbar arbetsmiljö och med en löneutveckling som speglar kompetens och inte brist. Målet är att barnmorskor ska kunna ge stöd och trygghet i vårdkedjan graviditet, förlossning och eftervård, med en födande per barnmorska, max fyra familjer att ta hand om efter förlossningen och att barnmorskan i mödravården har som mest 80 inskrivna gravida. Vi anser också att det är en helt oacceptabel situation att födande kvinnor i värkarbete behöver åka långa sträckor. 

I delar av norra Sverige kan kvinnor med värkar åka motsvarande sträckan Stockholm till Göteborg, för att komma till en förlossningsklinik. Det behövs en tydlig framtidsplan i Sverige för hur förlossningsvård ska kunna säkras i glesbygd men även hur tillgången på förlossningsplatser i storstäderna ska garanteras. För det krävs en ökad bemanning av barnmorskor och tillräckligt med ekonomiska resurser. 

Avhandlingen beskriver hur den professionella identiteten och det professionella modet hos barnmorskor, tillsammans med en stark känsla av meningsfullhet för arbetet, är skyddande faktorer som balanserar upp det negativa. Vi menar därför att det är ytterst angeläget att skapa ett utrymme för barnmorskor att kunna utöva och utveckla sitt yrke professionellt för att motverka den riskabla situationen där barnmorskor inte längre orkar med tempot och kraven. Differentierade vårdformer och vårdmodeller på olika nivå, möjligheten att arbeta med en födande i taget tillsammans med övriga åtgärder kring bemanning och arbetsmiljö kan vara en väg framåt. Tid för eftertanke och reflektion är av största vikt för att nå en balans mellan krav och tillfredställelse. 

Nu finns svart på vitt att det krävs strukturella förändringar med en förändrad ledning och styrning där barnmorskor framöver är delaktiga i att påverka utvecklingen och har ett verkligt inflytande. Nära dialoger behöver föras med fackliga företrädare för att hitta lokala bra anpassade lösningar gällande villkor så som arbetstidsmodeller, schemaläggning, organisation samt långsiktig kompetensutveckling. Det behövs ett nationellt krafttag för att förändra situationen och förmå barnmorskor att stanna kvar i yrket och att de som lämnat återvänder. Professionella och heltidsarbetande barnmorskor med bibehållen hälsa gagnar alla! Kvinnovården behöver barnmorskors kompetens.

Eva Nordlund, ordförande Svenska barnmorskeförbundet

Magnus Nordström, ordförande SRAT

 

SRAT

Bildades 1968 och var då en samarbetsorganisation av små och medelstora föreningar inom Statstjänstemännens riksförbund, SR. Akronymen står för Statstjänstemännens riksförbunds allmänna tjänstemannaförbund. SRAT är en del av Saco, Svenska akademikers centralorganisation.
Barnmorskeförbundet närmade sig 2018 SRAT.

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev