Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag28.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Lägg val till regionerna mitt emellan riksdagsvalen”

Det kan förtydliga den politiska diskussionen om kommunernas och regionernas verksamhet på bättre sätt, och inspirera väljarna att utkräva ett tydligare ansvarstagande, anser tre läkare.

Publicerad: 28 December 2020, 06:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Sigmund Soback, Björn KG Eriksson, Gustaf Bellinder.


Ämnen i artikeln:

Nya Karolinska Solna, NKS

Vi tre läkare, numera pensionerade, började läsa medicin 1970 och påbörjade vårt kliniska arbete inom olika specialiteter (psykiatri, infektionsmedicin, kardiologi) under andra halvan av 1970-talet. Arbetet var då, enligt gammal tradition, inriktat på att trösta, lindra, möjligen bota och med ambitionen att optimera patientens hälsotillstånd så mycket som möjligt. Det erbjöds fler vårdplatser och längre vårdtider än nu, vilket gav oss arbetstillfredsställelse och inte minst, ett dagligt professionellt lärande av de kliniska processer vi kunde följa hos våra patienter, som även uttryckte stor tillfredsställelse med den erbjudna vården. 

Den svenska hälso- och sjukvården har sedan början av 1990-talet genomgått omfattande organisationsförändringar. Från att ha varit nästan helt driven av offentliga aktörer, framför allt de dåvarande landstingen (numera regioner) och i viss mån kommunerna, i en planekonomi, har driften alltmer överlåtits till privata aktörer i en marknadsekonomi. Finansieringen ligger dock liksom tidigare till största delen på landstingen/regionerna, det vill säga skattebetalarna. Förändringarna har varit snabba, trots många försök till inbromsning och eftertanke. Argument och exempel emot att göra sjukvården till en marknadsplats har inte saknats. Marknadstänkandet har trots detta brett ut sig till att omfatta alla delar av välfärden, inte bara sjukvården. 

Vår uppfattning, efter femtio års erfarenheter inom den kliniska vården, och som tidigare chefer och medicinskt ansvariga, är att detta i grunden beror på en alltför omfattande, detaljerad och oförstående styrning från politiker och administratörer. 

En underliggande mekanism bakom detta kan vara grupptänkande. Grupptänkande, där groupthink är den engelska termen, är ett välkänt begrepp inom organisations- och gruppsykologin. Detta fenomen kan drabba alla sorters grupper, såsom politiska och religiösa men även arbetsgrupper, som under inflytande av en eller flera ledande, inte sällan karismatiska, personer utvecklar en verksamhet, ett arbetssätt, eller en ideologi, som av gruppen anses vara så framgångsrik att den slutar lyssna på utomståendes synpunkter, oavsett hur kloka, logiska eller trovärdiga dessa kan vara. 

Gruppen låser sig i sitt tänkande och varje avvikande tanke eller idé betraktas som negativ eller fientlig. Man slutar att ta in och beakta andra argument än sådana som stödjer den gemensamma uppfattningen, oavsett om argumenten kommer utifrån eller från enskilda gruppmedlemmar. Ifrågasättande kan bli farligt för gruppens medlemmar, som kan riskera utfrysning och uteslutning vid avvikande åsikter. I stället avstår man från att framföra sådana och kanske till och med ändrar uppfattning. 

Historien är full av exempel på hur fenomenet grupptänkande har lett till negativa resultat, till och med riktiga katastrofer. Ett av de mer kända är USA:s misslyckade invasionsförsök på Kuba, den så kallade Grisbuktsinvasionen 1961, där planeringsgruppen kände sig oövervinnerlig, underskattade fienden och inte tog till sig information och varningar. Fenomenet kan motverkas på flera sätt, bland annat genom att känna till och ge akt på riskerna, och genom att i gruppen utse en eller flera ”djävulens advokater”, vars uppgift är att föra fram avvikande åsikter och motargument, baserade på forskning och fakta. 

Vi tror att grupptänkande kan ha haft betydelse vid införande av genomgripande förändringar och företeelser inom sjukvården, såsom köp-sälj, beställare-producent, new public management, Nya Karolinska Solna, och annat. Grupptänkande faller också väl in i det som brukar kallas ”den svenska åsiktskorridoren” och kan vara en faktor i den svenska strategin under den pågående coronapandemin. 

Möjligen är Sverige mer drabbat av den sortens grupptänkande än många andra jämförbara länder. Problemet blir riktigt allvarligt när en hel samhällssektor, som hälso-och sjukvården, omformas i politiska svep som drastiskt försämrar arbetsmiljön för dess professionella aktörer, framför allt läkare och sjuksköterskor, och därmed också försämrar situationen för avnämarna, det vill säga patienterna. 

Vi önskar större medvetenhet om fenomenet och därmed möjlighet till minskad risk för politiskt och administrativt grupptänkande. Förändringar inom hälso-och sjukvården bör göras varsamt och i samförstånd med vårdprofessionerna. Politiska ambitioner, ledande till grupptänkande, får inte vara en dold agenda under varje mandatperiod, där den samlade effekten riskerar att bli en successiv försämring av arbetsmiljö och vårdkvalitet. 

En åtgärd skulle kunna vara att lägga valperioderna för kommuner och regioner mitt emellan riksdagsvalen. Det skulle kunna lyfta och förtydliga den politiska diskussionen om kommunernas och regionernas verksamhet och planer, på ett bättre sätt än för närvarande, och inspirera väljarna till att utkräva ett tydligare ansvarstagande vart fjärde år.

Sigmund Soback, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, före detta chef inom barn- och vuxenpsykiatri, Stockholm. 

Björn KG Eriksson, med dr, specialist i infektionssjukdomar och klinisk bakteriologi, före detta överläkare på Infektionskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset och Smittskydd Stockholm

Gustaf Bellinder, specialist i kardiologi och invärtesmedicin, före detta överläkare vid Gällivare sjukhus, före detta medicinskt ansvarig vid Stockholm Heart Center

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll? Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Nya Karolinska Solna, NKS

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev