Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läkare är en viktig del av dygnet runt-vården”

Det är både nedslående och provocerande att läkare inte ingår i de särskilda lönesatsningar som nu görs, skriver Emelie Hultberg, ordförande för Västra Götalands läkarförening. (6 kommentarer)

Publicerad: 8 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Emelie Hultberg, ordförande för Västra Götalands läkarförening.


Ämnen i artikeln:

Västra GötalandsregionenLäkarförbundetLönerToppnyheter Arbetsliv

 

Att regionpolitikerna i Västra Götaland inte är villiga att satsa på den yrkeskategori som bär det tyngsta medicinska ansvaret riskerar att drabba patientsäkerheten. 

Budskapet från regionen är tydligt: läkare som sliter dygnet runt är mindre viktiga än övrig vårdpersonal. Först uteslöts läkarna när det fattades beslut om första årets pott av den särskilda lönesatsningen på 700 miljoner kronor. Detta trots att läkarna i Västra Götalandsregionen har Sveriges sämsta läkarlöner och bristen på specialistläkare är allvarlig. Likadant var det när OB-tilläggen för natt och helg höjdes 2018. Det var inget läkarna fick ta del av. Nu vill det grönblå regionstyret ha ännu ett lönelyft för sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker. Enligt ett yrkande i regionstyrelsen ska 133 miljoner kronor till dessa grupper stärka ”dygnet runt-vården”. 

Läs mer: Bemanningsföretagens varning: Kan bli ännu svårare att hitta personal

På regionstyrelsens sammanträde den 17 maj yrkade Socialdemokraterna i sin tur på att avsätta ytterligare 117 miljoner kronor till ”övriga yrkesgrupper inom sjukhusens dygnetruntvård”, ett förslag som röstades igenom med stöd av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Enligt regionrådet Helén Eliasson (S) som uttalade sig i Göteborgs--Posten 17 maj ”kan man inte göra på det sättet att man ger till några och utesluter andra”. Sverigedemokraternas gruppledare Heikki Klaavuniemi påpekade att ”det får vara någon form av likabehandlingsprincip”. Läkarförbundet vill inte ställa grupper inom vården emot varandra men det är precis vad som händer när politikerna agerar som de gör nu. 

För när det kommer till läkarna, den grupp som enligt en oberoende granskning från konsultföretaget Price Waterhouse Coopers 2017 arbetar mest av alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården – mer än 41 timmar i genomsnitt i veckan, så verkar politikerna inte ha några problem med att utesluta och glömma allt vad likabehandling heter. I själva verket står läkare enligt samma rapport till arbetsgivarens förfogande i genomsnitt 44 timmar i veckan efter uttagen jourkompensation

Sådant som är undantag för andra personalgrupper, som beredskap, jour och att arbeta mer än 40-timmarsvecka, är vardag för läkarna. Att då inte inkludera oss i ”dygnet runt-vården” är inget annat än en förolämpning. 

Jag kan ta mig själv som exempel. Som primärjour på kvinnokliniken på Norra Älvsborgs länssjukhus, ett av landets största länssjukhus, börjar jag arbetspasset klockan 16.00 med rapport om patienter på den gynekologiska avdelningen, på BB, förlossningen och förvårdsavdelningen för gravida. 

De flesta enheter med dygnet runt-verksamhet har väsentligen samma bemanning av sjuksköterskor och undersköterskor dygnet runt, medan läkarnas arbete under kvällar, nätter och helger blir betydligt tyngre. Vi är två som ensamma tar över det yttersta medicinska ansvaret för samtliga patienter och potentiella patienter under de kommande 16 timmarna på alla kvinnoklinikens enheter. Ibland väntar akuta patienter på bedömning som inte hunnits med under dagen. Fokus ligger under kvällen på förlossningsavdelningen och de patienter som söker för akuta/subakuta besvär. Framåt 23-tiden går min kollega och lägger sig och jag blir även ansvarig för den gynekologiska vården. Förutom förlossningen tillkommer då också bland annat gynakuten. En gång i tiden var det kanske så att den läkare som hade nattjour kunde få ett par timmars sammanhängande sömn. Inte numera. 

Över hela regionen drar läkare ett tungt lass, dag som natt. Neurokirurgerna som alltid är i beredskap att operera blödande kärlmissbildningar, neurointerventionisterna som plockar ut proppar tillsammans med strokeläkarna. Narkosläkarna som ser till att födande kvinnor vid Nordens största förlossningsklinik blir smärtlindrade med epiduralbedövningar. Dessa läkare ansvarar samtidigt för narkosen under alla akuta kirurgiska ingrepp som kan inträffa under en natt. Och specialistläkare på medicinkliniken på Östra sjukhuset som arbetar klockan 8 till 16.45 jobbar flera gånger per månad kvar fram till morgonen, med ansvar för cirka 130 allvarligt sjuka personer. 

Varje natt springer läkare mellan akuten, vårdavdelningar och larm. Vilka tror politikerna att sjuksköterskorna ringer när något händer? Vilka larmas om patientens livsviktiga funktioner sviktar? Vilka konstaterar dödsfall och tar samtalen med anhöriga? Vilka fattar beslut om inläggning och prioriterar när vårdplatser saknas? Vilka skriver in patienterna och kontrollerar alla läkemedelslistor? Vilka leder verksamheten när verksamhetschefen sover? Det gör läkarna. 

Att regionens politiker och tjänstemän anser att läkare inte i lika hög grad som övrig vårdpersonal är en verksamhetsbärande del av sjukhusets dygnet runt-vård, och att de inte är värda att ingå i de särskilda lönesatsningar som nu görs, är både nedslående och provocerande. Den enda konsekvensen av det kommer att bli att fler läkare väljer bort Västra Götalandsregionen och att kostnaden för stafettläkare ökar ytterligare. Det är djupt oroande att politikerna inte förstår att inhyrd personal – vilket kliniker på Sahlgrenska universitetssjukhuset använder sig av för att täcka läkarbemanningen på jourtid – inte kan driva kvalitetsarbete, utbilda yngre kollegor, eller stå för den kontinuitet på avdelningarna som en långsiktigt trygg och patientsäker vård behöver. Inhyrd personal är inte en lösning utan en tickande bomb.

Västra Götalandsregionen aspirerar på att vara Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Samtidigt exkluderar man ständigt en viktig grupp inom vården. Det är inget annat än dålig arbetsgivarpolitik och nonchalans inför vårdens utmaningar. 

Emelie Hultberg, ordförande Västra Götalands läkarförening, specialistläkare i gynekologi och obstetrik

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-06-12

Är det inte dags att schemalägga även läkare såsom sjuksköterskor, undersköterskor m.fl. för att komma ner i normal veckoarbetstid och ingå i arbetslagen? Jour är tämligen omodernt.

Fd sjuksköterska

 

2022-06-12

”Vid några tillfällen under årens lopp har man velat ändra läkarnas arbetsscheman och göra om dem till det som bl a sjuksköterskor har. En anledning var att ni inte skulle ha så långa arbetsskift vid jour. Då protesterade både läkarna och ert fack högljutt ni ville inte att det ändrades. Sedan är det en del sakfel i din artikel vårdavdelningar har inte lika mycket bemanning på kvällar, helger och nätter som under dagpass helgfri dag. Uppenbarligen vet du inte vad andra yrkesgrupper har för arbetsuppgifter. De skriver också in patienter, utför ordination av läkemedel, information ges både till patienter och anhöriga i mycket större utsträckning än vad en läkare gör. Barnmorskor utför triage, skriver in, ord läkemedel, förlöser, jagar sängplats till sina patienter. Vi har lika stort ansvar som en läkare har. Utöver det är vi under hela vårt arbetspass hos patienten. Som barnmorska har jag stöttat och informerat underläkare vad som ska göra i olika situationer som de bär ansvar för och förväntas kunna. Likväl är jag den med mest erfarenhet betydligt sämre avlönad än läkaren och trots massor med erfarenhet och kunskap så blir min lön sämre för varje år jag arbetar... 

Bm

 

2002-06-12

Intressanta kommentarer! Håller absolut med om att alla människovårdande yrken borde ligga högt i lön! Alla involverade parter jämför löner endast inom den offentliga sektor men som kommentaren nedan nämnde finns det extremt många andra yrken i Sverige som tjänar ungefär samma eller mer med betydligt lägre utbildningsnivå och mindre ansvar. Vi (inom vården) räddar liv och/eller hjälper människor att kunna leva ett fungerande liv, hur kan vi då värderas så lågt? Det är alldeles för mycket hittepå yrken i den offentliga sektorn som värderas högre än vårdpersonal. Ledningen, kommunikatörer, HR-avdelningen, politiker och onödiga projektledare fokuserar så mycket på att ”effektivisera vården” genom nedskärningar, nedskärningar och nedskärningar som ständigt leder till högre personalomsättning, inhyrning av personal och ökat behov av vårdpersonal. ALLT DETTA endast för att inte höja våra löner och erbjuda rimliga arbetsvillkor. Jag är själv arbetsterapeut men jobbar inom bemanning, har en lön på 67200 kr/mån  och kommer aldrig gå tillbaka till vanlig anställning där ingen får ens erbjuda 40% av den lönen. Slutar man hyra in slutar jag jobba inom vården tills arbetsvillkoren blir bättre!

AT

 

2022-06-10

Vill lägga en kommentar gällande att läkarnas utbildning bara är 2,5 år länge. Det må stämma vad gäller grundutbildningen. Sedan tillkommer 2 + 5 år i utbildningstjänst. Jobbar själv inte som läkare men kan ändå vara medveten om att de som grupp inom VGR ligger en bra bit under övriga landet. Precis som alla vi andra yrkesgrupper också gör. Tycker att vi kan ge upp denna häxjakt mot läkargruppen och inse att detta är ett kollektivt problem för oss - alla är viktiga och kompetensflykt, oavsett yrkeskategori, är ett stort problem. Resultatet blir bemanningspersonal, hopslagna avdelningar, stängda avdelningar och ett mycket minskat antal vårdplatser. 

Sara

 

2022-06-09

Det stämmer att läkare kommer upp i höga löner senare under yrkeslivet. Men många tror nog att de är högre än vad de faktiskt är redan från start. Absolut att det räcker och nej, det är inte synd om oss som grupp. Men jämfört med mina vänner med andra yrken sticker inte min lön ut så mycket. Absolut högre än mångas, men det finns också ex civilingenjörer, säljare och jurister som tjänar samma eller mer än mig. På mitt första vikariat strax innan examen 2014 tjänade jag 21500 kr. När mitt examensbevis hade anlänt fick jag 26500. På AT:n en ingångslön på 28000 som sedan steg till drygt 30000 kr i slutet av AT:n lagom till legitimationen. Jag hade sedan tur att förhandla mig till en riktigt bra ingångslön med VgR:s mått som ST pga bristspecialitet (42500 kr). Ett par år senare ligger jag nu några tusenlappar högre. En ST på Sahlgrenska går in på 38-39000 kr. Några år senare kan de ligga på 43000 kr och bära ett stort och ensamt ansvar för regionens svårast sjuka patienter nattetid på Sahlgrenska. Med en studieskuld på nära 200000 kr, huslån, familjebildning, deltidsjobb får vi underläkare, precis som andra, hushålla med pengarna. Alla människovårdande yrken borde ligga högt i lön!

M

 

2022-06-09

Läkare är bland de bäst betalda yrken i Sverige trots att de flesta jobbar inom offentlig sektor. Tjänar oftast dubbelt än andra legitimerade yrken inom vården såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och BMA trots att utbildningen är bara 2.5 år längre. Titel och status är så viktigt för Sverige och HR vilket har lett till att läkarna tar en stor bit av kakan. Extrem hög personalomsättning bland sjuksköterskor och rehab. Bemanningstrenden ökar och marknaden styr priset vilket leder till att inhyrd legitimerad personal har en lön på 50k-90k. Läkare betydligt högre.

Men jag håller absolut med om att alla inom vården är underbetalda och hade man låtit marknaden styra priset och inte massa onödiga HR-avdelningar hade alla tjänat betydligt högre. Tycker däremot att alla ökade insatser bör först läggas på övrig vårdpersonal eftersom resten tjänar skamligt låga löner i jämförelse med ansvar och utbildning. Läkare behöver åtminstone inte leva fattigt.

Annan personal

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev