”Läkare i primärvården bör ha ett rimligt antal patienter”

I förra veckan kom ett mycket välkommet vårtecken inom vården. Nu genomförs lika många operationer som före pandemin. Denna efterlängtade vändning för landets patienter framkommer i de senaste siffrorna från kvalitetsregistret Svenskt perioperativt register, Spor. Detta hade aldrig kunnat ske utan hårt och dedikerat arbete av vårdens medarbetare. Ära den som äras bör – den här framgången ska främst tillskrivas vårdpersonalen och de sjukhusledningar som målmedvetet arbetat för att ge fler patienter de operationer de varit i behov av.

Trenden har tydligt vänt under våren 2023 och med ett ökat antal operationer minskar också väntetiderna på sikt. Flera goda exempel är värda att särskilt lyfta fram. På Alingsås lasarett utförs numera 40 procent fler operationer än före pandemin, och det enbart med ordinarie personal, enligt Spor. Det går även mycket bra för bland annat Region Kronoberg och Region Örebro län.

Läs mer: Stora förväntningar från facken på ny arbetsmiljökommission

Som med mycket annat inom sjukvården visar siffrorna på stora regionala skillnader i vårdkapacitet – men det tyder samtidigt på att det finns mer utvecklingspotential. Vi är nationellt tillbaka på det väntetidsläge för planerade operationer som vi hade för fem år sedan.

Mycket arbete återstår för att vi ska kunna ge en god vård på lika villkor och efter behov till hela befolkningen. Under de första månaderna i regeringsställning har vi stakat ut riktningen för hälso- och sjukvården framåt. Regeringens tydliga målsättning är att öka vårdkapaciteteten och att öka antalet disponibla vårdplatser.

Arbetsmiljön måste bli bättre för att vårdens medarbetare ska orka och vilja arbeta heltid. Personalen ska inte behöva gå ner i tid för att orka med sitt arbete. Om alla Sveriges sjuksköterskor arbetade heltid skulle det motsvara närmare 8000 fler heltidstjänster. På samma sätt skulle det finnas ytterligare 400 specialistläkare i allmänmedicin. Regeringen har gett Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram en nationell plan med förslag på insatser som behövs, både för befintlig och ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen.

Den nära vården med primärvården som nav måste bli verklighet i alla regioner. Primärvården behöver växa och få fler medarbetare för att klara sitt uppdrag. Patienter ska kunna ha en fast läkarkontakt för att få vård i tid. Varje läkare i primärvården bör ha ett rimligt antal patienter för att kunna ge dem vård med god kontinuitet.

Pandemin visade att vi stod dåligt rustade inför en krissituation. Sverige befinner sig numera i ett nytt omvärldspolitiskt läge med krig i vårt närområde. Sverige måste stärka sin beredskap för att vården både ska klara av situationen till vardags och tre virus under en storhelg. Vården ska även kunna hantera en kris eller en situation med höjd beredskap. I anfallskriget mot Ukraina har det visat sig att alla mål är legitima och att sjukvårdsinrättningar är prioriterade mål för Ryssland. Vi måste ha en robust sjukvård som kan hantera de situationer som sjukvården kan komma att ställas inför.

Vi behöver även öka takten i kampen för att besegra cancer. Den nuvarande cancerstrategin har tjänat oss väl men har över 13 år på nacken. I dag har vi ny kunskap och bättre förutsättningar än vad vi hade då. Tre av tio cancerfall kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Prevention och tidig upptäckt är avgörande faktorer för att vi ska lyckas bekämpa cancer och lindra symtom eller bota dem som drabbas. Detta är exempel på kunskap som behöver inkluderas när vi nu uppdaterar cancerstrategin.

Som ansvarig minister är det viktigt att inte blunda för problemen och de stora utmaningar svensk sjukvård står inför. Det är också viktigt att lyfta fram det dedikerade och hårda arbete som utförs runtom i landet för att vända utvecklingen i vården till det bättre. Vårdens medarbetare har under flera år dragit ett tungt lass, både under och efter pandemin. Nu behöver sjukhusledningar, chefer och inte minst vi politiker ta vårt ansvar för att bidra till bestående förändring genom att våga fatta beslut för att göra vården bättre utifrån givna förutsättningar.

Det behövs fler medarbetare som jobbar i vården nära patienterna. Medarbetarna behöver bland annat ges möjlighet att lägga en större andel av sin tid på patientnära arbete, genom att man minskar kraven på administration och dokumentation som inte leder till bättre vård för patienterna.

Den här veckan gläds jag åt ett efterlängtat tecken på att utvecklingen går åt rätt håll, till gagn för Sveriges patienter. Till alla som varit med och gjort det möjligt vill jag rikta ett stort tack!

Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister