Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läkare måste våga ta rollen som beslutsfattare”

Publicerad: 21 mars 2013, 07:00

Det är inte acceptabelt att beslut som indirekt leder till prioriteringar mer eller mindre medvetet göms i svårtolkade ekonomiska styrsystem, skriver Emma Spak, Sylf.


Äntligen lyfts hälso- och sjukvårdens styrning till allmän debatt! Detta är den utbredda reaktionen på Maciej Zarembas artikelserie från yngre läkare i kommentarer på sociala medier.

Artikelserien har i vissa sammanhang använts för att blicka bakåt och utse syndabockar, men det är inte konstruktivt för debatten. Vi bör i stället fråga oss hur vi vill att hälso- och sjukvården ska se ut i framtiden och hur den ska styras för att vi ska nå dit.

Sveriges yngre läkares förening, Sylf, representerar knappt 9 400 läkare från nyutexaminerade till färdiga specialister. Vi vill ta vår del av ansvaret, inte bara för våra patienter utan också för hälso- och sjukvårdens utveckling och framtid.

Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade och mycket talar för att de ekonomiska ramarna kommer att krympa i takt med befolkningens åldrande. En verksamhet som tar en så stor del av de offentliga finanserna i anspråk måste självklart ha en tydlig ekonomisk styrning. Samhällsekonomiskt drivna övergripande prioriteringar av den offentligt finansierade hälso- och sjukvårdens åtaganden måste kunna göras.

Prioriteringar kräver stor medvetenhet, att prioritera innebär alltid att sätta ett intresse före ett annat. Prioriteras något upp kommer något annat obönhörligen att prioriteras ned, om inte nya resurser skjuts till. Prioriteringsutredningen slog fast att transparens avseende bakomliggande vetenskap och etiska principer krävs för att prioriteringarna ska accepteras av allmänheten och sjukvårdens personal.

I dag förväntar sig patienter, anhöriga och vårdanställda, med rätta, större insyn. Det är inte acceptabelt att beslut som indirekt leder till prioriteringar mer eller mindre medvetet göms i svårtolkade ekonomiska styrsystem.

När vården styrs genom många små svåröverskådliga beslut blir konsekvenserna svåra att förutse. Sylf vill se en styrning av hälso- och sjukvården som är tydlig och transparent, för dem som fattar besluten liksom för patienter och vårdpersonal.

Oavsett prislistor, regelböcker och avtal är hälso- och sjukvårdslagen grundbulten i styrningen av den svenska hälso- och sjukvården.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska god hälsa och vård på lika villkor eftersträvas och de patienter som har de största behoven ska prioriteras.

Lagrummet gäller inte bara de anställda utan också de beslutsfattare som styr hälso- och sjukvården. Vi har alltså alla ett gemensamt ansvar att uppfylla intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen. Detta ansvar kräver att vi tillåts lyfta blicken från den egna klinikens kvartalsrapport och i stället se till hälso- och sjukvården som helhet.

Att leda hälso- och sjukvården är inte ett uppdrag för en enskild profession, men den vetenskapliga och medicinska kompetens läkarkåren besitter måste utnyttjas. Läkare bör liksom andra yrkesgrupper redan tidigt i karriären ges möjlighet att delta i sjukvårdens utveckling och ledning.

Läkare måste också tillsammans med vårdens andra professioner engagera sig i styrningen av hälso- och sjukvården och våga ta på sig rollen som beslutsfattare. Bristen på läkare och annan sjukvårdspersonal är påtaglig, inte minst i de politiska leden.

Transparens och tydlig ansvarsfördelning krävs om patienter och anhöriga ska ha fortsatt förtroende för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev