Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läkarförbundet går vilse om privata sjukvårdsförsäkringar”

Det svårt att tro att Sofia Rydgren Stale har läkarkåren med sig i sitt vurmande för ett fragmenterat och ojämlikt sjukvårdssystem, skriver John Lapidus i en replik. (1 kommentar).

Publicerad: 25 februari 2022, 12:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Foto: Mounir Rabhi Hallner


Ämnen i artikeln:

Privat sjukvårdLäkarförbundet

Jag vill tacka ordföranden i Sveriges läkarförbund, Sofia Rydgren Stale, för att hon tar debatten om privata sjukvårdsförsäkringar. Företrädare för Saco och TCO brukar tiga som muren i frågan, så det hedrar henne att vara en av få som tar bladet från munnen.   

Mindre imponerande är det hon faktiskt har att säga. Repliken på min artikel är så full av missuppfattningar att man inte vet var man ska börja, men låt mig ändå försöka reda ut det hela i fem punkter.

Läs mer: ”Sjukvården behöver mer än punktinsatser” 

För det första reser Rydgren Stale det trötta gamla frågetecknet kring privat sjukvårdsförsäkring och förtur i vårdkön. Låt mig därför säga ännu en gång: det är själva syftet med försäkringen att få detta privilegium, och vi har i dag hundratals kliniker med en VIP-entré för försäkringskunderna. Jag har intervjuat verksamhetschefer för vårdcentraler och sjukhus. Jag har intervjuat läkare och sjuksköterskor. Jag har intervjuat företrädare för de stora vårdkoncernerna. Alla vittnar om förturen och förklarar hur det går till: ibland arbetar delar av vårdpersonalen specifikt med de försäkringskunder som har en snabbingång, ibland turas hela personalen om att ta hand om den som ska ha företräde framför alla andra.

För det andra tycks Rydgren Stale tro att den här debatten, och den nyligen tillsatta statliga tilläggsutredningen, handlar om att förbjuda privata sjukvårdsförsäkringar. Så är det inte alls. Vad det handlar om är att komma till rätta med den sammanblandning av offentligt och privat som gör att det, trots en lagstiftning om vård efter behov och på lika villkor, finns två olika ingångar till en och samma vårdgivare. Vad det handlar om är alltså att göra den privata sjukvårdsförsäkringen privat i ordets rätta bemärkelse, det vill säga att den inte längre ska få snylta på den offentliga vården.    

För det tredje driver Rydgren Stale tesen att privata sjukvårdsförsäkringar endast är ett symtom på bristerna i den offentliga vården. Men det finns inget offentligt vårdsystem i världen, hur fantastiskt det än är, som kan konkurrera med ett parallellt system som främst vänder sig till de rika, friska, unga och arbetsföra medborgarna. Primärt är det alltså inte den offentliga vårdens fel att försäkringssystemet växer. Felet är i stället de kryphål som gör det möjligt för privata vårdgivare att bryta mot Hälso- och sjukvårdslagen. 

För det fjärde använder sig Rydgren Stale av det som kallas whataboutism, nämligen att lyfta ett helt annat problem än det som debatten handlar om. Rydgren Stale pekar bland annat på att vård bedrivs på olika villkor i olika regioner. Men det är en organisatorisk fråga som inte har ett dugg att göra med de exkluderande och ojämlikhetsskapande mekanismer som finns inbyggda i privata sjukvårdsförsäkringar.     

För det femte tvivlar Rydgren Stale på att privata sjukvårdsförsäkringar kan leda till minskad skattevilja och minskad tillit, detta trots att försäkringsbolagens affärsidé är att skjuta tilliten till den offentliga vården i sank. Ett parallellt system byggt på privata sjukvårdsförsäkringar hotar den gemensamma sjukvården på alla sätt man kan tänka sig. Framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar är en naturlig del av en gediget utforskad trend av ökade inkomstklyftor, privatisering, minskat skatteuttag och allmän nyliberalism.    

Det är synd att Läkarförbundet upprepar den privata välfärdsindustrins myter och förskönande omskrivningar, i stället för att vara öppna och ärliga med vad saken gäller. Samtidigt är det svårt att tro att Rydgren Stale har läkarkåren med sig i sitt vurmande för ett fragmenterat och ojämlikt sjukvårdssystem. 

John Lapidus, forskare ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

 

Läs tidigare texter:

”Vården behöver mångfald” 

 

”Läkare, skärp er och försvara vård på lika villkor” 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-04-04

Tack för detta klargörande. Jag delar din misstanke att vi är en hel del medlemmar som inte skriver under på läkarförbundets remissvar angående privata sjukvårdsförsäkringar.

Rebecca Stenberg, ST-läkare allmänmedicin

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev