Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läkarutbildningen måste beredas mer”

Publicerad: 25 november 2015, 07:20


Svensk hälso- och sjukvård ska vara världsledande. Tillgången till välutbildad personal, där­ibland läkare, är viktig för att fortsätta utvecklingen mot detta mål. Regeringen är därför mån om att föra en god dialog med berörda aktörer som till exempel landsting och universitet när det gäller frågan om att förändra läkarutbildningen. Jag är glad över det stora engagemanget från läro­sätena och viljan till ansvars­tagande, det kommer att vara värde­fullt i den fortsatta processen.

Läkarutbildningsutredningen är ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. Därför valde regeringen att skicka den på remiss. Den problembild med nuvarande system som presenterades i samband med att utredningen till­sattes är i stort sett samma i dag. Det handlar bland annat om att Sverige jämfört med andra länder har en totalt sett lång tid till legitimation.

Det har också gått lång tid sedan det gjordes en större förändring av läkarutbildningen, samtidigt som förändringar har skett i vår omvärld som innebär att andra krav kan komma att ställas på läkare i framtiden.

Många kloka synpunkter finns i remissvaren. Det har fram­kommit att flera remissinstanser anser att de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag inte är tillräckligt belysta. Av remissvaren framgår också att det finns frågetecken när det gäller bland annat kompetensnivån hos de blivande läkarna, introduktionen i yrket och övergången till specialiseringstjänstgöringen.

Några exempel på viktiga synpunkter är följande:

■ Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i sitt remissvar framfört att utredningens förslag kommer att ge finansiella konsekvenser för landsting och kommuner, men även för andra vård­givare. De anser att detta inte är tillräckligt väl beskrivet i förslaget och att en analys av förslagens ekonomiska konsekvenser måste göras innan beslut fattas i frågan.
■ Stockholms läns landsting har i sitt remissvar framfört att det inte är möjligt att ta ställning till utredningens förslag som helhet eftersom det saknas en fördjupad analys bland annat när det gäller hur de kliniska färdigheterna ska säkras inför legitimationstillfället och att det saknas en analys av konsekvenserna av att allmäntjänstgöringen upphör. Landstinget har dessutom framfört att de färdigheter som dagens allmäntjänstgöring medför inte kommer att kunna uppnås i förslaget om en legitimationsgrundande sexårig utbildning.
■ Landstinget i Uppsala län har i sitt remissvar framfört att de skäl till förlängd läkarutbildning som anförs i utredningen inte räcker som motiv.
■ Region Östergötland anser att en fördjupad analys saknas bland annat när det gäller konsekvenserna av att allmäntjänstgöringen upphör och hur de kliniska färdigheterna kan säkerställas inför specialiseringstjänstgöring.

De synpunkter som har inkommit i remissvaren är sådana som vi behöver beakta i det fortsatta arbetet och bereda vidare. Det är viktigt att få en god bild av vilka konsekvenser en förändring av läkarutbildningen skulle ge för lärosäten och landsting. Regeringen värnar universitets och högskolors verksamhet och lärosätena ska inte behöva förlänga läkar­utbildningen utan att finansieringen av utbildningen har setts över.

REPLIK PÅ

”Vi är redo att axla ansvaret – ge oss bara resurser”, där sju rektorer för lärosäten med läkarutbildning framförde synpunkter på en färsk utredning.

HELENE HELLMARK KNUTSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev