Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läkemedelsbrist inom reumatologin innebär stora risker”

Alla inblandade i produktions- och distributionskedjan behöver avkrävas ett tydligare ansvar, skriver Lotta Håkansson, Eva-Maria Dufva, Cecilia Carlens och Gerd-Marie Alenius.

Publicerad: 12 april 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lotta Håkansson, Eva-Maria Dufva, Cecilia Carlens och Gerd-Marie Alenius.


Ämnen i artikeln:

LäkemedelReumatologiReumatismToppnyheter Rörelseorganen

Det växande problemet med brist på läkemedel inom reumatologin innebär stora risker och problem för de patienter som inte får sin förskrivna medicin. Nu måste alla inblandade i produktions- och distributionskedjan avkrävas ett tydligare ansvar.

För ett år sedan skrev vi som undertecknar den här debattartikeln till Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och Socialstyrelsen samt till socialdepartementet. Vi träffade även representanter för socialdepartementet under ett digitalt möte. I våra skrivelser och under mötet förklarade vi hur allvarligt det är med brist på väsentliga läkemedel för personer med reumatisk sjukdom. 

Läs också: Positivt fynd för D-vitamin i preventionsstudie 

Bristen har flera orsaker, i första hand restnoteringar där läkemedlen inte finns att tillgå över huvud taget. Detta kan bero på störningar i produktion eller transport eller att marknaden i vårt land är för liten för att prioriteras. Bristen kan också bero på att aktuella läkemedel inte finns på det lokala apoteket.

I dag, över ett år senare, ser vi att problemet fortfarande kvarstår, fast nu med delvis andra läkemedel än de som var aktuella för ett år sedan. De läkemedel som de senaste månaderna är eller har varit restnoterade inom reumatologin är Methotrexate, Orencia, Roactemra och Kolkicin. Restnoteringar och bristsituationer innebär stora problem och risker för de patienter som inte får sin förskrivna medicinska behandling. Det kan leda till att den reumatiska sjukdomen förvärras, vilket i sin tur kan få andra allvarliga konsekvenser för patienten som till exempel tilltagande funktionsnedsättning. 

Situationen skapar en stor oro hos den som är sjuk, och tar mycket tid, kraft och energi. Patienterna hör av sig till vården för att få hjälp och personalen lägger ned mycket arbete på att försöka hitta ersättningspreparat, som inte alltid finns. Patienter som står på antireumatiska läkemedel har provat ut just det läkemedlet och det kan inte ersättas med ett annat antireumatiskt läkemedel. 

Ett annat problem när det gäller tillgång till läkemedel är att patienten kan få direkt felaktig information på apoteken. Patienten kan få höra att ett läkemedel ”inte finns” fast det bevisligen finns och är tillgängligt, men kanske inte just på det apotek som patienten besöker vid just den tidpunkten. Här finns allvarliga brister i systemet. Alla apotek måste kunna tillhandahålla patientens förskrivna läkemedel inom rimlig tid eller informera patienten om var denna kan få ut sitt läkemedel samma dag, ifall det inte finns på aktuellt apotek.

Brist på läkemedel gäller inte bara patienter med reumatologisk sjukdom utan finns inom hela vården. För att säkerställa tillgången på viktiga läkemedel bör en nationell förteckning över icke ersättningsbara läkemedel utarbetas och det måste säkerställas att dessa finns att tillgå genom krav på lagerhållning. Ansvaret bör ligga på myndigheter som har mandat att fatta övergripande beslut. Detta förslag stämmer i stora delar väl överens med de förslag som utredare Åsa Kullgren presenterade i mars 2021, inom ramen för utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. 

För att Sveriges invånare ska garanteras god och säker tillgång på läkemedel måste rutinerna fungera. Alla inblandade i produktions- och distributionskedjan behöver avkrävas ett tydligare ansvar. Eller ska svenska staten själv kliva in och aktivt producera och distribuera läkemedel åt Sveriges befolkning? Läkemedelsförsörjningen i Sverige är en mycket angelägen fråga för alla som bor och lever i vårt land. Problemet måste lösas långsiktigt på ett genomtänkt sätt.

Lotta Håkansson, ordförande, Reumatikerförbundet

Eva-Maria Dufva, enhetschef, Reumatikerförbundet

Cecilia Carlens, ordförande, Svensk reumatologisk förening

Gerd-Marie Alenius, ordförande, Nationella programområdet, NPO, reumatiska sjukdomar

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev