Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Läkemedelsindustrin vill inte bli granskad av oberoende instanser

Publicerad: 23 februari 2010, 15:59

Lifs ordförande Richard Bergström anser att det allra bästa vore om alla data och analyser kom från före­tagen själva, skriver tre företrädare för Statens beredning för medicinsk utvärdering.


Mängder med dokument har genom åren visat att läkemedelsindustrin är en mäktig spelare som vet hur man skickligt påverkar omgivningen för att maximera sin vinst. Metoderna är många, och har beskrivits i många sammanhang, bland annat av Marcia Angell, tidigare chefredaktör för New England Journal of Medicine, i boken The truth about the drug companies. På SBU har vi också många gånger uppmärksammat att företagssponsrade studier ofta ger en falskt förskönande bild av de egna produkterna.

Samhällets växande insikt om industrins tvivelaktiga metoder har gjort att myndigheter runt om i världen nu har tilldelats större ansvar för att opartiskt granska läkemedlen. Samhället tar ett större ansvar för vilka läke­medel som ska prioriteras. Därför ändrar nu branschen strategi från att påverka enskilda läkare och patienter till att påverka beslutsfattare och myndigheter.

Utåt mot såväl allmänhet som hälso- och sjukvården vill läkemedelsbranschen hålla etik och vetenskaplig hederlighet högt. Man vill bli mer öppen med sin information. Det är bra. Men när branschens företrädare svarar på mer initierade frågor från fackpressen erkänner de att de studier som företagen finansierar, genomför och väljer att publicera är snedvridna och att den sammantagna bilden av publicerade undersökningar är missvisande.

Detta framgår av en intervju med Richard Bergström, vd för läkemedelsindustrins organisation Lif, i Läkemedelsvärlden nr 1/10. I stället för att ta itu med industrins vinkling eller undanhållande av fakta, och med dess snedvridning av forsk­nings­resultat som han själv påtalar, går Lifs vd alltså ut med att hela systemet med fackgranskad vetenskaplig publicering spelar för stor roll.

Detta använder Bergström sedan som en grund för att kritisera SBU:s och liknande vetenskapliga granskningsorgans utvärderingar. Som alternativ föreslår han att läkare, patienter och vi myndigheter ska lita mer på vad företagen väljer att säga direkt till oss och mindre på de arbeten som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter.

Richard Bergström säger alltså:  De medicinska tidskrifterna tycker jag spelar en för stor roll  och fortsätter  Det har legat i ett antal parters intresse att måla upp bilden av att det är de medicinska tidskrifterna som är garanter för den vetenskapliga integriteten . Detta är enligt vår mening uppseendeväckande uttalanden, som står i bjärt kontrast till den bild Lif annars vill ge av de industrisponsrade studier som publiceras.

Forskare och debattörer i många medicinska facktidskrifter har kritiserat olika knep från industrin, exempelvis anonyma  spökskrivare  som inte namnges som författare och  hedersförfattare  som lånar ut sina namn för att skapa trovärdighet. Bådadera bryter mot regler som vetenskapssamhället och de ledande vetenskapliga tidskrifterna i världen har ställt upp. Men Richard Bergström tycker inte att det är konstigt.

Det allra bästa vore om alla data och analyser kom från före­tagen själva och inte från någon  mellanhand , anser han. Oberoende forskare som har publicerat kritiska artiklar i tidskrifter som granskats av andra oberoende forskare anser nämligen Lifs vd att vi inte kan lita på.

Bergström verkar tro att SBU accepterar alla typer av artiklar oberoende av kvalitet. SBU har en mycket noggrann kvalitetsgranskning och analyserar alla vetenskapliga arbeten kritiskt. Vi tar dessutom del av den information originaldata som sammanställs av de europeiska läkemedelsmyndigheterna och via samarbete med Läkemedelsverket.

Vi delar inte Bergströms uppfattning att SBU borde förlita sig enbart på industrin, utan vi måste inkludera den samlade kunskap som publiceras av oberoende forskare i den medicinska litteraturen. Vi tror också att det behövs en självsanering inom forskningen. Forskare ska inte kunna meritera sig på artiklar där de inte gjort en rejäl insats.

SBU är världens äldsta existerande organisation för medicinsk utvärdering och intresset är starkt ökande. USA:s president Barack Obama har beslutat att satsa 1,1 miljarder dollar på denna typ av utvärderingar för att få en bättre och mer effektiv amerikansk sjukvård.

De inlägg som gjorts av Lif tyder på att industrin blir allt oroligare för vad en ökad satsning på oberoende kritiska utvärderingsorganisationer innebär för industrins möjlighet att öka sin lönsamhet.

Måns Rosén
är direktör vid SBU.

Jan Liliemark
 är programchef vid SBU.

Ragnar Levi
är informationschef vid SBU.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev