Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läkemedelskommittéerna bör avskaffas”

Publicerad: 22 augusti 2018, 05:00

Ersätt alla Sveriges läkemedelskommittéer med en enda instans. Då skapas samordning och effektivitet. Dagens system är föråldrat, dyrt och omständligt, skriver Ella Bohlin (KD).


Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Utvecklingen inom vården går mycket snabbt. På senare år har flera nya lovande behandlingsmetoder utvecklats som både är enklare och innebär minskat lidande för patienter. Inte minst inom medicintekniken och läkemedelsutvecklingen kan vi se denna positiva trend. Bara de senaste tio åren har det kommit flera helt nya målriktade cancerläkemedel som antingen riktar sig mot själva tillväxtfaktorn eller dess receptorer på cancercellen. Samtidigt går det trögt att introducera nya läkemedel till patienten.

Utredaren Stefan Carlsson föreslog 2012 (SOU 2012:33) att läkemedelskommittéerna skulle avskaffas då de bidrar till ett splittrat kunskapsstöd. Under Alliansregeringen togs steg i riktning mot en bättre styrning, men systemet med läkemedelskommittéer består fortfarande.

Sverige skulle kunna få en mer ändamålsenlig kunskapsspridning om kompetensen samlades. Förra sommaren lämnade utredaren Sofia Wallström sitt betänkande (SOU 2017:48). Där föreslogs bland annat att läkemedelskommittéerna ersätts av vårdkommitéer. Dessa skulle då få ett vidgat uppdrag att omfatta all vård. Risken med Wallströms förslag är dock att ett gammalt system lever kvar under ett nytt namn. En mer djupgående förändring är nödvändig.

Att var och en arbetar på sin kammare är inte effektivt

Regeringens nationella samordnare för life science, Anders Lönnberg, har varit inne på samma linje. I en intervju i Svenska Dagbladet den 19 april 2017 säger han att den gamla kvarlevan, som han anser att läkemedelskommittéerna är, kan tas bort och i stället gå mot nationella indikationer och rekommendationer.

Trots ett uppenbart behov av reform har regeringen förhalat och inte lagt någon proposition. Detta utdragna agerande har inga vinnare och endast en förlorare: patienten.

Läkemedelskommittéernas främsta uppgift är att på olika sätt bidra till bästa möjliga användning av läkemedel. Bland annat tar de fram en rekommenderad lista över de mest effektiva, säkra och prisvärda läkemedlen. Listorna ser i dag olika ut i olika landsting. På grund av bristfällig nationell samordning riskerar de i stället att bli bromsklossar för introduktion av nya läkemedel.

I Europa godkänns nya läkemedel av Europeiska läkemedelsmyndigheten. Därefter görs en hälso­ekonomisk prövning. I Sverige görs den av Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV). NT-rådet avger sedan sin rekommendation. Därefter gör varje läkemedelskommitté en egen utredning. Detta förfarande är både dyrt och omständligt.

Det är dags att se över möjligheterna till samordning och effektivisering. Sverige behöver avskaffa de 21 läkemedelskommittéerna och ersätta dessa med en enskild instans. Att ha 21 olika läkemedelskommittéer som var och en arbetar på sin kammare är inte effektivt.

Sverige behöver en jämlik vård som går att lita på. Vården behöver mer av nationell styrning för att kunna garantera kvalitet, innovation och trygghet. Den som blir sjuk ska kunna lita på att hälso- och sjukvården tar sitt ansvar även om sjukdomen är ovanlig eller om läkemedlet är kostsamt. I dag vittnar många patienter om en frustration över att till exempel ett cancerläkemedel finns tillgängligt utomlands men inte i Sverige, på grund av våra många instanser.

För Kristdemokraterna är därför en förstatligad sjukvård och ett avskaffande av läkemedelskommittéerna viktiga steg på vägen mot en mer jämlik och trygg sjukvård.

ELLA BOHLIN

Ämnen i artikeln:

Läkemedel

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev