Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Läkemedelskommittén har agerat utanför sitt uppdrag”

Publicerad: 3 februari 2017, 06:00

Tomas Täckström, kardiolog, medicinsk chef Hjärta/Kärl, Bayer Sverige AB

Foto: Christian Örnberg

Vilka belägg finns det för att läkare, efter många års avancerade studier, inte skulle klara av att välja mellan olika läkemedel? frågar Tomas Täckström, Bayer AB, i en replik.


Ämnen i artikeln:

Stockholms läns landstingSocialstyrelsen

Gerd Lärfars och Paul Hjemdal, ordförande respektive expert i Stockholms läns landstings läkemedelskommitté svarar den 30 januari på mitt tidigare inlägg i Dagens Medicin. Av svaret framgår att Läkemedelskommittén tycker den agerat rätt, vilket kanske inte är helt förvånande.

Grundproblemet är Läkemedelskommitténs uppfattning att de har ett uppdrag att begränsa antalet preparat – även ifall flera preparat bedöms som medicinskt likvärdiga. En sådan begränsning är givetvis rimlig om kostnaderna skiljer sig mellan preparaten. Om de däremot inte skiljer sig uttrycker Socialstyrelsen att fler alternativ är att föredra, för att ge bästa möjliga vård till patienterna. Den nya Patientlagen säger samma sak: Valet av behandling ska ske i dialog mellan läkare och patient. Detta blir svårt att uppfylla om man som nu väljer att exkludera ett fullt likvärdigt noak från listan, ett som dessutom bara behöver tas en gång om dagen.

Vi välkomnar Läkemedelskommitténs förtydligande att läkarna trots rekommendationen kan anpassa valet av läkemedel till den enskilde patientens behov. I realiteten leder dock den ekonomiska bestraffningen till att klinikerna inte har den möjligheten. Kommitténs egna siffror visar hur kraftigt rekommendationerna styr ute i verksamheten. Detta strider även mot hur regeringen ursprungligen beskrev kommittéernas uppdrag: ”En annan viktig utgångspunkt är att läkemedelskommittéernas rekommendationer är just rådgivande och att de inte binder den enskilde förskrivaren i mötet med patienten.”

Vi kan bara konstatera att majoriteten av övriga världen, liksom andra läkemedelskommittéer i Sverige, gör en annan bedömning.

Den vetenskapliga bedömningen som kommittén har gjort av de kliniska studierna kan på goda grunder ifrågasättas, framförallt eftersom direkta jämförelser mellan preparaten inte gjorts. Det finns studier från klinisk praxis, även från Sverige, som visar på andra resultat än de som Lärfars och Hjemdal väljer att lyfta fram. Det leder dock föga framåt att slå varandra i huvudet med sådana studier. Vi kan bara konstatera att majoriteten av övriga världen, liksom andra läkemedelskommittéer i Sverige, gör en annan bedömning.

Eftersom Socialstyrelsen och den Europeiska kardiologföreningen, där också den svenska kardiologföreningen ingår, har bedömt de olika noak-preparaten som likvärdiga och ger dem samma prioritet i finns inget skäl för kommittén att gå in och överpröva detta. Ingen förutom kommittén själv efterfrågar en sådan begränsning. Ibland påstås visserligen att läkarna vill ha en ”enkel” lista att utgå ifrån. Vilka belägg som det finns för att läkare, efter många års avancerade studier, inte skulle klara av att välja mellan olika läkemedel framgår dock inte.

Relaterat material

”Vår rekommendation är väl underbyggd”

”Stockholms Kloka Lista strider mot Socialstyrelsens rekommendationer”

TOMAS TÄCKSTRÖM

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev