Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Landstingens policy kring cancervaccin kräver sen sexdebut

Publicerad: 20 juni 2007, 05:48

Framtagandet av HPV-vaccin är ett tydligt exempel på hur grund­forskning resulterar i viktiga resultat. Det belyser också hur orättvist det kan slå mot olika samhällsgrupper, skriver företrädare för Cancerfonden.


Dagens Medicin har berättat, se nr 23/07, att landstingsdirektörerna säger nej till HPV-vaccin för kvinnor som inte är nära 18 år. Landstingsdirektörerna trotsar alltså myndighetsbeslutet om att vaccin mot HPV ska ingå i läkemedelsförmånen för yngre flickor. Detta innebär att dessa kvinnor i de flesta fall inte får möjligheten till fullgott vaccinationsskydd.

Landstingsdirektörernas uttalande är häpnadsväckande. Studier tyder på att användning av vaccin mot humant papillomvirus, HPV, leder till en reduktion av cancerrisken med cirka 70 procent. Men för att vaccinet ska ha god effekt måste det ges före individens sexuella debut. I dag är 16 år medianåldern för unga kvinnors sexualdebut. Direktörerna väljer alltså att inte ge vaccinet till den befolkningsgrupp det skulle ha bäst effekt i, utan i stället erbjuda det till dem där det till och med riskerar att vara verkningslöst.

Uttalandet innebär också att landstingen sätter sig över myndighetens beslut, utan att ha grund för detta. Läkemedelsförmånsnämnden beslutade för några veckor sedan att det nya vaccinet ska ingå i förmånen för unga kvinnor mellan 13 och 17 år vilket betyder att landstingen ska betala en del av kostnaderna. Läkemedelsförmånsnämndens beslut ska följas av landstingen, men landstingsdirektörerna vill göra en egen och annan bedömning. Detta innebär att myndighetens arbete blir ogjort och verkningslöst.

Parallellt med dessa försök till restriktioner av tillgången på det nya vaccinet utreder Socialstyrelsen om vaccinet i stället ska erbjudas brett, som del av det nationella barnvaccinationsprogrammet. Vaccination skulle då sannolikt ske före 12 års ålder.

Detta är rätt väg att gå. Argumenten och de medicinska vinsterna är enligt vetenskapen tillräckliga för att redan nu låta vaccinet ingå. I Sverige skulle programmet kunna inledas först nästa år.

Ju tidigare HPV-vaccinet införs i vaccinationsprogrammet, desto större skulle vinsterna för samhället vara. Varje månads fördröjning innebär att flera tusen kvinnor fråntas möjligheten att i tid få det skydd som faktiskt finns i dag. Samhället har ett ansvar för att alla kvinnor ska få tillgång till skydd.

I Norge har motsvarigheten till Socialstyrelsen tidigare i år uppmanat till ett statligt finansierat vaccinationsprogram. Vaccinering mot livmoderhalscancer ingår redan i dag i det allmänna vaccinationsprogrammet i USA och även Australien har beslutat införa det för unga flickor.

Framtagandet av HPV-vaccin mot livmoderhalscancer är ett tydligt exempel på hur satsning på grundforskning resulterar i viktiga resultat som kan komma patienterna till del. Det belyser emellertid samtidigt hur orättvist ett illa utformat förebyggande arbete kan slå mot olika samhällsgrupper.

Landstingsdirektörernas inställning till vaccinering väcker moraliska frågor kring kvinnors sexualitet och lägger ett stort ansvar på unga kvinnor. Det finns en betydande risk att endast flickor vars föräldrar har god ekonomi och stor medicinsk kunskap kommer att vaccineras.

Att vaccin mot HPV inte snabbt blir allmänt tillgängligt illustrerar också det större problemet att värdet av förebyggande arbete generellt underskattas i Sverige. Verkliga resurser sätts in först när människor har fått en diagnos.

Som ett första steg måste landstingen redan nu följa Läkemedelsförmånsnämndens beslut och se till att alla unga svenska kvinnor har möjlighet att få skydd mot livmoderhalscancer i tid.

Ursula Tengelin
 Bengt Westermark

Ursula Tengelin
 är generalsekreterare för Cancerfonden.

Bengt Westermark
är professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev