”Långtidseffekter av covid har slående likheter med ME”

2021-03-29

Den nu pågående pandemin har visat att covid-19-infektioner kan ge långvariga och inte sällan mycket svåra sjukdomssymptom. Det finns nu väl dokumenterat i dagspressen, till exempel i Svenska Dagbladet den 8 februari av ett antal läkare som själva drabbats. Inte sällan framställs detta dock som om det vore ett helt nytt och tidigare okänt fenomen att akuta virusinfektioner kan övergå i långdragna påtagligt funktionsnedsättande tillstånd. Detta är dock inget nyupptäckt medicinskt fenomen!

Än så länge finns relativt få systematiska sammanställningar kring dessa långtidseffekter efter covid-19-infektion men tillståndet är väl beskrivet med många fallrapporter i massmedierna och börjar bli tydlig. Tillståndet ger en kraftig funktionsnedsättning med trötthet, som inte kan förklaras av ansträngning, allmän sjukdomskänsla, svårigheter med tänkande och minnet, muskelsmärtor och ofta störning i hjärt-kärl-systemets funktioner. Typiskt är också att symtomen inte alls vill ge med sig trots vila och att försök till ökad ansträngning ger en påtaglig ökning av symptomen.

Detta är dock inte ett nytt fenomen; när dessa symtom finns efter ett akut insjuknande i mer än sex månader fyller de som regel kriterierna på ME, Myalgisk Encefalomyelit, ibland ME/CFS. De så kallade Long Haulers efter covid-19-infektion har slående likheter med ME-patienter. Debutålder, könsfördelning med cirka 80 procent kvinnor och symptomprofilen, liksom akut debut vid infektioner, stämmer väl överens med ME/CFS. Dock tycks covid-19-utlösta tillstånd ha mera kvarstående lungskador än vid tillstånd utlösta av andra infektioner.

ME/CFS-tillståndet finns i dag väl dokumenterat i mer än 8000 vetenskapliga artiklar, som bland annat har visat att störningar i kroppens energiproducenter (mitokondrierna) spelar en viktig roll i de långdragna processer som pågår i kroppens olika vävnader, inklusive hjärnan, och ligger bakom patienternas lidande. Se exempelvis Tomas med flera, Cellular bioenergetics is impaired in patients with chronic fatigue syndrome i Plos One, 2017.

Trots många ansträngningar har dock inte någon effektiv och specifik behandling vid ME ännu etablerats, även om flera olika symtomlindrande insatser finns tillgängliga. Det är därför glädjande att intresset och medvetenheten nu ökar kring långdragna effekter efter virusinfektioner för att ytterst kunna eliminera dessa svåra negativa effekter. Erfarenheterna från ME-fältet visar att betydligt mer forskning behövs, samtidigt som medvetenheten och kunskaperna bland klinisk verksamma aktörer behöver ökas. Till detta kommer att Försäkringskassan behöver inse att ME är ett tillstånd som inte går över inom 6 månader eller blir bra av fysisk rehabilitering.

Jag vill därför nu uppmana alla aktörer, såväl myndigheter som forskare och kliniker, som ger sig in i fältet för att arbeta med långdragna besvär efter covid-19 att ta del av de erfarenheter som finns samlade inom ME-fältet – inom forskning, klinisk verksamhet och patientorganisationer nationellt och internationellt!

Sture Eriksson, docent och specialist i geriatrik med psykogeriatrisk profil vid Umeå universitet, vice ordförande i Riksförbundet för ME-patienter, RME