Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Långvarigt arbete i krisorganisation måste undvikas”

Efter ett år med pandemi hanterar fortfarande delar av samhället situationen som en extraordinär händelse, skriver Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland.

Publicerad: 11 juni 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland.


Ämnen i artikeln:

Region HallandCovid-19Ledarskap för vården

Jag fick ett mail från N-RB-N3 för några veckor sedan. Min första association gick till filmen Stjärnornas krig och roboten R2D2, men när jag läste mailet insåg jag att det kom från en av våra statliga myndigheter, det var nämligen underskrivet med Krisledningsorganisationen, Administration N3.

Vi har nu levt med pandemin under drygt ett år och fortfarande hanterar delar av samhället situationen som en extraordinär händelse med en krisledningsorganisation. Hur länge är det lämpligt att hantera en ”kris” vid sidan om den ordinarie organisationen? 

Läs mer: Den nära vården växer fram i skuggan av pandemin

Grunden för rekrytering i samhällets civila verksamhet är att den bäst lämpade och meriterade för en tjänst erhåller tjänsten samt att rekrytering sker i öppen konkurrens. Detta för att den som har bäst förutsättningar att hantera de aktuella utmaningarna ska vara den som hanterar dem. Samhällets organisationer är organiserade på olika sätt, för att skapa bäst förutsättningar att lösa uppgifterna. 

Inom sjukvården lever vi i en värld som inrymmer ett stort antal moment som är okända bara timmar eller minuter innan de inträffar. Det oväntade är alltså förväntat och något vi är vana vid. När pandemin slog till så förvandlades med anmärkningsvärd snabbhet det samlade svenska sjukvårdssystemet till organisationer som hanterade en okänd sjukdom, med okänd dödlighet, som dessutom inte hade några klara riktlinjer för lämplig behandling. Den omställningen var en enorm insats som sannolikt räddat livet på många invånare. 

Initialt tog alla regioner sina krisplaner i bruk och mycket arbete skedde via ”krisorganisationen”. Den erfarenheten är viktig att nu ta till vara och reflektera över. I Region Halland blev det snabbt tydligt att det fanns ett stort engagemang och vilja att i krisorganisationen hantera den utmaning vi stod inför. 

Vi märkte också snabbt att det blev otympligt att arbeta i en organisation vars funktionssätt inte var tydliga för alla och vars uppgifter var svåra att definiera i relation till den ordinarie organisationen. Efter några veckors snubblande i denna organisationsform övergick vi till att hantera pandemin i den vanliga organisationen, för att låta en väloljad och inkörd organisation hantera den kanske största krisen vi stått inför under de senaste 50 åren. Det kändes distinkt olämpligt att hantera denna kris i en arbetsform som inte är naturlig och inarbetad för att leda sjukvårdsverksamhet. 

Att ha en krisorganisation som hanterar krisen och låta den ordinarie strukturen hantera de normala uppgifterna skapar otydlighet. Krisen blir snabbt en del av den ordinarie uppgiften och den måste mötas och prioriteras på samma grunder, inte enligt olika principer eller i olika forum. 

Det är fullt möjligt att på någon vecka anpassa sina arbetssätt på ett sätt så att man i de ordinarie arbetsformerna kan hantera även en svår kris. En krisorganisation kan vara lämplig att använda under korta perioder för att hantera extrema fall av det ”väntat oväntade” under tiden man anpassar sin ordinarie organisation till den nya situationen, men långvarigt arbete i krisorganisation måste undvikas. 

Vår ordinarie uppgift löser vi bäst med vår ordinarie organisation. Rimligen bör alla delar av det svenska samhället nu ha haft möjligheter att arbeta in pandemin i sina ordinarie ledningsstrukturer, för att kunna arbeta med de arbetssätt som vi under många år funnit vara mest lämpade att leda det komplexa civila samhället. 

Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Halland

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev