Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Lär av skandalen i Stafford

Publicerad: 3 maj 2013, 13:17

Svensk sjukvård kan dra lärdom av en engelsk rapport om missförhållanden i vården, skriver Hans Rutberg, professor vid Hälsouniversitetet i Linköping.


I februari 2013 publicerades en utredning om missförhållanden vid sjukhuset i Stafford som väckt stor uppmärksamhet i Storbritannien. Utredningen visade att kvaliteten på vården vid sjukhuset var så låg mellan 2005 och 2008 att det ledde till att ett stort antal patienter fick undermålig vård och att sjukhusmortaliteten låg över den förväntade. Patienter, anhöriga och personal hade påtalat problemen, men sjukhusets ledning agerade inte för att rätta till missförhållandena.

Rapporten innehåller 290 rekommendationer som syftar till att förebygga liknande händelser. Det som inträffade skedde i ett annat land med ett annat sjukvårdssystem, men svensk hälso- och sjukvård kan ändå definitivt dra lärdom av rapporten. Den är inte den första, men den mest omfattande och den som bäst belyst bristerna i hela sjukvårdssystemet inklusive de kontrollorgan som borde ha upptäckt missförhållandena och reagerat mycket tidigare. Mid Staffordshire NHS Foundation Trust, som är en del av det statliga engelska sjukvårdsystemet National Health Service, NHS, är den organisation som är ansvarig för sjukhuset.

Utredaren Robert Francis ser som den främsta orsaken till skandalen att ledningen inriktat sig på affärsmässiga aspekter på driften av sjukhuset och inte satt patienternas behov i fokus. Fokus låg i stället på att nå nationella tillgänglighetsmål, att komma i ekonomisk balans och att organisationen skulle uppgraderas till Foundation Trust-status, vilket bland annat innebär ökad självständighet i förhållande till NHS. Mål som ”ökad tillgänglighet” och ”ekonomi i balans” är lätta att känna igen också i den svenska bilden av hälso- och sjukvårdens uppgifter.

Utredaren exemplifierar ledningens felaktiga prioriteringar med den neddragning av personal som, utan tanke på effekten för patientsäkerhet och kvalitet, genomfördes för att komma i ekonomisk balans. Detta trots att det redan fanns allvarliga tecken på bristande kvalitet.

Ogenomtänkta besparingar med negativ effekt på patientsäkerheten och kvaliteten har skett, sker och kommer att ske även i Sverige. Det är positivt att man i ökande omfattning gör riskanalyser inför omorganisationer och besparingar i svensk hälso- och sjukvård. Metoden bör dock användas oftare och riskanalyser kan även användas då ekonomiska eller andra incitament införs i sjukvården. Genom att använda ekonomiska stimulansmedel avser man uppnå vissa effektmål, men även andra oförutsedda och oönskade effekter kan uppkomma, något som kan avslöjas vid en riskanalys.

En annan bidragande orsak till att man inte fokuserade på rätt saker, och som framkommer i utredningen, är de återkommande omorganisationer som skett inom engelsk sjukvård. Genom ständiga omorganisationer på olika nivåer i sjukvården förloras kunskap och minne. Frågan är om de frekventa omorganisationer som drabbat delar av svensk sjukvård på senare år kan ha inneburit att fokus på verksamhetens innehåll och kvalitet till del gått förlorat?

Den viktigaste av de 290 rekommendationerna är att man måste skapa en kultur i hela organisationen där patienten sätts i första rummet. Här vill utredaren att grundläggande regler formuleras, som är lätta att förstå och acceptera av både patienter, allmänhet och sjukvårdspersonal. Dessa regler får inte brytas.

En trend mot ett ökat inflytande för patienter ses även i Sverige. Patientmaktsutredningen som för närvarande pågår syftar till att stärka patientens ställning genom ökade möjligheter till delaktighet, medbestämmande och inflytande. En stärkt ställning för patienten minskar sannolikt risken för att en liknade vårdskandal inträffar i Sverige.

Brist på öppenhet och kritisk analys kännetecknade ledningens agerande. I rapporten talas det om en kultur, där ledningen bejakade och fäste större avseende vid positiv information än vid information som var negativ och kunde ge anledning till oro.

Att ledning och övriga sjukvårdsanställda kan ha olika uppfattning om hur god säkerhetskulturen är i organisationen visar resultaten från de omfattande mätningar av säkerhetskultur som görs i Sverige. Man finner att ledningen på olika nivåer har en högre uppfattning om patientsäkerhetskulturen i organisationen än medarbetarna som arbetar med patienterna. Detta är en varningssignal.

Utredaren frågar sig också hur det var möjligt att dessa missförhållanden kunde pågå under så lång tid i ett genomreglerat sjukvårdssystem som det engelska. Slutsatsen är att många frågor hamnade mellan de olika tillsynsmyndigheterna, som dessutom kommunicerade dåligt.

I utredningen beskrivs också en övertro på egenkontroll, bland annat i form av egenbedömningar och att Health Care Commission, som hade i uppgift att kontrollera kvaliteten på egenkontrollen gjorde detta alltför sällan. I svensk hälso- och sjukvård ingår egenkontroll som en viktig del av ledningssystemet för kvalitet. Det är centralt att det finns ett välfungerande system för uppföljning av egenkontroll – en väsentlig uppgift för den nya myndigheten, Inspektionen för vård och omsorg.

Avslutningsvis ger Report of the Mid Staffordshire NHS Foundation Trust Public Inquiry en avslöjande inblick i ett sjukvårdssystem som fallerar och orsakerna till detta. Sammanfattningen av rapporten rekommenderas för ledningsgrupper på sjukhus och landsting – där finns viktiga iakttagelser med bäring på svensk sjukvård.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev