Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Låt patienten välja läkare och läkaren driftsformen

Publicerad: 16 januari 2008, 07:48

Nu uppges att sjukvårdspolitiker vill stoppa möjligheten till ersättningsetablering. Befarar man att gamla privatläkare ska tjäna för mycket? undrar Åke Reimer.


I juli 2007 presenterade socialdepartementet en promemoria angående ersättningsetablering och äldre läkares möjlighet att trappa ned sin verksamhet.

Där står bland annat följande:  Det ska vara möjligt för läkare och sjukgymnaster att i samband med att de upphör med sin verksamhet överlåta praktiken med bibehållen rätt till ersättning till en kollega, så kallad ersättningsetablering… ...Därutöver föreslås att förestående pensionering ska införas som ett skäl till att verksamheten inte ska behöva bedrivas på heltid. Av samma skäl ska det vara möjligt att anlita en vikarie.

Vidare står det:  Det är angeläget att förändra syn­sättet i landstingen när det gäller pri­vata vårdgivare som arbetar enligt ersättningslagarna. Hittills har dessa vårdgivare många gånger betraktats som ett problem snarare än som en resurs. Det är därför angeläget att utveckla dialogen mellan den privata vårdgivaren och landstinget. Likaså är det viktigt att samverkan mellan alla delar av hälso- och sjukvården utvecklas .

Nu uppges det att sjukvårds­politiker i flera läger vill stoppa möjligheten till ersättningsetablering. Varför? Befarar man att gamla privatläkare ska tjäna för mycket på att sälja sina etableringar? Är det EU:s regelverk som lägger hinder i vägen?

Region Skåne har rationaliserat bort ett antal tjänstemän som handlägger privata entreprenörers avtal med regionen. Man har ingått flera avtal med vårdbolag, där det inte framgår vilka läkare som ska göra jobbet. Man kan förstå att det är resurskrävande att sköta avtal med en mängd enskilda vårdgivare när man i stället kan anlita vård­bolag som då får ta över en del av administrationskostnaden.

Det finns dock en risk bland annat med vårdbolagens vinstintresse. Det finns fördelar med avtal med enskilda vårdgivare. Den eventuella  vinsten  i verksamheten har då sannolikt större tendens att investeras i utbildning och kompetens­utveckling än i aktieutdelning. Privat­läkarnas fackliga företrädare bör få ta del av vårdbolagens avtal med regionen, så att de vid behov kan företräda läkarna om arbetsförhållanden inom bolagen är otillfredsställande.

Offentligt finansierade privat­läkare svarar i Skåne för en mycket stor andel av den öppna vården inom allmänmedicin och specialistvård.

Region Skånes enhet för privata vårdgivare bör vara ett stöd för dessa aktörer, och visa en positiv attityd till till exempel äldre privatpraktiker som önskar reducera sin arbetsinsats och anlita vikarier. Som vikarier bör de kunna få anlita även offentliganställda läkare i Skåne, även under betald tjänstledighet.

Ännu effektivare är det kanske om sjukhusläkare kan erbjudas deltidstjänst på sjukhus, och vara entreprenörer i öppenvården.

Det förundrar många att offentliganställda läkare med fast lön har så få patientkontakter. Hur kan det förklaras? Saknas den ekonomiska moroten? Viktiga förklaringar är tungarbetade journalsystem, bristande organisation med krångliga beslutsvägar, bristande ledarskap där spetskompetenta läkare kommer till korta och inte får uppskattning. Det finns en frustration bland många sjukhusläkare, och möjlighet att driva mottagningsverksamheten utanför sjukhusens organisation är säkert lockande för många.

Ska vi ha mångfald, tillgänglighet och kontinuitet i vården är tiden mogen. Ersättningsetablering enligt den nationella taxan, eller kanske vårdavtal med långsiktighet, är sätt att bibehålla och utveckla denna ambition.

Låt patienten välja läkare och läkaren välja driftsform! Då får allmänheten större tillgång till kompetenta läkare.

Åke Reimer

Åke Reimer
 är offentligt finansierad privat­läkare och sitter med i styrelsen för Skånes privatläkarförening.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev