Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Låt patientnyttan gå före företagens krav på vinster

Publicerad: 8 november 2012, 10:44

När läkemedel försvinner från marknaden trots att de fungerar bra bör en fristående myndighet gripa in, skriver representanter för Svenska psykiatriska föreningen.


Sverige behöver oberoende experter för att bedöma vilka läkemedel som ska tillhandahållas på grund av uppenbar nytta för patienterna, även när tillverkarna vill dra tillbaka dem av företagsekonomiska skäl.

I våras aviserade läkemedelsföretaget MSD att Trilafon, ett läkemedel mot psykos som är effektivt vid schizofreni och tolereras väl, skulle dras in. Anledningen var att tillverkningen inte uppfyllde vissa krav och att investering i ny produktion bedömdes olönsam. Vid tidpunkten behandlades cirka 7 000 patienter med Trilafon, ungefär hälften vardera med tabletter respektive långverkande injektion.

Tack vare resolut agerande och konsekvensbeskrivning via debattartiklar och framträdanden från initierade personer drog MSD tillbaka ansökan om avregistrering. Men detta gällde tyvärr enbart den långverkande injektionsbehandlingen, inte tabletterna, vilket är ogynnsamt eftersom senare injektionsbehandling ofta inleds med tabletter för att pröva om behandlingen tolereras väl av patienten. Läkare kommer endast att kunna skriva ut Trilafontabletter efter licensansökan, en tidskrävande årlig procedur för varje patient. Möjligen kommer Trilafontabletterna inte heller att ingå i läkemedelsförmånen.

Effekterna av en plötslig indragning av ett ofta använt och vältolererat antipsykotiskt läkemedel blir oftast inte kända eftersom patientgruppen på grund av sin sjukdom har svårigheter att göra sin stämma hörd. Dessutom anses det inte förvånande om dessa patienter återinsjuknar vilket gör att eventuella bidragande orsaker till detta sällan analyseras. Mot denna bakgrund tycks fältet vara fritt för att göra förändringar i läkemedelssortimentet trots att det drabbar patienterna hårt.

I Finland gjordes en vetenskaplig studie av effekterna av att Mallorol, ett läkemedel mot psykossjukdomar, drogs in. Läkemedlet hade varit i bruk sedan slutet av 50-talet. Det drogs in 2005 på grund av dödsfall som berodde på hjärtbiverkningar. Efter indragningen fördubblades inläggningarna på sjukhus för patienter som tvingats byta från Mallorol till ett annat läkemedel. Undersökningen klargjorde att varje indragning av läkemedel bör ske enligt en noggrann plan för att förhindra farliga konsekvenser för patienterna. Planen bör utarbetas och följas upp av en myndighet som står fri från läke­medels­företagen.

Ett annat exempel på hur patienter med den svåra och kroniska sjukdomen schizofreni undanhålls rekommenderad behandling är exemplet amisulprid (Solian). Amisulprid är ett av de fyra mest effektiva och bäst tolererade antipsykotiska läkemedlen. Amisulprid finns i sex europeiska länder, Australien och Israel. Orsaken till att läkemedlet inte finns i Sverige är förmodligen att läkemedlet inte är lönsamt för företaget Sanofi-Aventis, därför att patentet har gått ut. Man bryr sig då inte om att söka licens i fler länder. Återigen skulle en oberoende statlig myndighet kunna driva frågan så att patientnyttan, inte företagets vinstintresse, blir styrande för tillgången på effektiv medicinering.

Roxiam (remoxiprid) är ett antipsykotiskt läke­medel som uppskattades av många patienter och dessutom hade unika aktiverande effekter. Till skillnad från Trilafon var en allvarlig men sällsynt blod­biverkan anledning till att det togs ur sortimentet. Även här skulle värdet av läkemedlet ha bedömts gent­emot riskerna eftersom många patienter upplevde medicinen som positiv och befriande. Många kunde återgå till ett mer normalt liv. Möjligen skulle denna allvarliga biverkan ha kunnat hanteras med täta blodkontroller på samma sätt som för Clozapin, som också har en allvarlig men sällsynt blodbiverkan.

Det är viktigt att kunna förhindra att tillverkningen av läkemedel som är effektiva, säkra och billiga upphör därför att de inte längre genererar den vinst som företaget önskar. En oberoende instans bör då kunna pröva om tillverkningen ska fortsätta i annan regi. Det kan vara en myndighet som gör bedömningarna i samråd med den psykiatriska professionen och även säkrar tillgången till dessa läkemedel. Läkemedelsverket gör i dag sådana bedömningar men möjligheterna till fortsatt tillverkning är tyvärr små. Förslagsvis skulle tillverkning av läke­medel som behöver behållas kunna tas över av exempelvis Apotekens Produktion och Laboratorier, APL.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev