torsdag28 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Låt primärvården fokusera på kärnuppdraget”

Ledningen bör skydda första linjens enheter från alla de generella krav som i dag kommer utifrån och ovanifrån. Alla kan inte vara ansvariga för helheten, anser forskaren Jon Rognes.

Publicerad: 6 september 2023, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jon Rognes, ekonomie doktor och civilingenjör vid Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Leading Health Care (LHC).


Ämnen i artikeln:

Primärvård

Nära vård innebär ett arbete för att sätta individen i fokus och att anpassa insatserna efter vad som är viktigt för varje patient. Arbetssättet fokuserar mycket på personliga behov, tillit, relationer och samverkan, proaktivitet och aktiva patienter.

Studier (1,2) visar att nära vård upplevs som mycket positivt av många patienter och medarbetare. Men arbetssättet kan även upplevas som krävande och ibland överarbetat av olika delar av verksamheterna inom vården. En utmaning är att dosera de mer omfattande insatserna inom nära vård i lagom mängd och till rätt personer.

Läs mer: Regioner lyckas inte erbjuda fast läkarkontakt

En annan utmaning med nära vård har varit att skapa nya arbetssätt som sträcker sig över organisationsgränser och få till ett gemensamt fokus i en verksamhet med många målbilder. Den nära vården behöver anpassas för personer med olika behov och detta behöver göras effektivt och med hög kvalitet, i en verksamhet med högt ställda krav.

Vi har sett att det finns en risk att det bästa blir det godas fiende. Ett allt för stort fokus på det som ingår i nära vård kan leda till en överkonsumtion av insatser för dem som inte fullt ut har nytta av det.

Hur kan vi då få till en jämlik vård där de med störst behov får mer, samtidigt som andra inte får för mycket och därmed använder viktiga resurser som skulle kunna göra mer nytta på annat sätt?

Vi har tillsammans med regioner och verksamheter tagit fram två centrala principer för att hantera detta på ett bra sätt: arbete med behovsgrupper och tydligare/enklare krav på verksamheterna.

Ett centralt steg är att arbeta med behovsgrupper och att hantera dessa utifrån deras behov. Vi har använt en modell framtagen av Leading Healthcare (3) som är relativt spridd i Sverige i dag. Den arbetar med fyra huvudsakliga behovsgrupper: enkla patienter, komplicerade patienter, kroniska patienter och komplexa patienter.

Dessa grupper berörs av nära vård på olika sätt. Vi har identifierat några viktiga aspekter av nära vård för var och en av grupperna. Behovsgrupperna fungerar som ett prioriteringsstöd för den dagliga verksamheten. En princip är att behovsgrupperna ger stöd för prioritering, men inte absoluta svar eller indelningar. Det slutliga avgörandet ligger hos utförarna.

Ett verktyg som testas för att hitta personer med komplexa behov är baserat på systemet adjusted clinical groups (ACG). Patienter kan klassificeras enligt resource utilization band (RUB), där alla med RUB 4 till 5 (de med högst vårdbehov) bör följas och stödjas, med fokus på kontinuitet och patientens egna förutsättningar och behov.

Primärvården ska vara ett nav i vården. Men primärvården består av summan av all primärvårdsverksamhet, och allt behöver inte hanteras av den enskilda vårdcentralen.

Något vi sett är ett önskemål om att kunna arbeta med specialisering och avgränsningar i högre omfattning än i dag. Alla primärvårdsenheter kan inte ha samma krav på sig och alla ska inte behöva hantera alla krav.

För att kunna möta olika behov behöver enheter en möjlighet att specialisera sig, och därmed kunna välja bort det som faller utanför specialiseringen. Regionledningen behöver höja blicken och låta summan av delarna vara avgörande, inte att varje del uppfyller allt.

En utmaning med personcentrering är att den i många fall behöver ske över organisationsgränser. I en situation med många olika aktörer och flera vårdval kan det vara svårt att upprätthålla långsiktiga relationer. För att få till en effektiv samverkan krävs att det går att ha långsiktiga partnerskap mellan olika aktörer (trots vårdval). Det är viktigt att lösningar kan återanvändas och att nya lösningar och kontaktvägar inte behöver tas fram varje gång.

Region Kalmar län har tillsammans med följeforskare tagit fram ett nytt uppdrag för hälsocentralerna (4), med en särskild hänsyn tagen till nära vård. Anpassningen till nära vård utgår från hälsocentralernas uppdragsbeskrivning, och gör samtidigt en förenkling och förtydligande av den. Några nyckelpunkter i detta är:

• Beskriv faktiskt lokalt ansvar och uppdrag – inte allas övergripande helhetsansvar.

• Nära vård-säkra uppdraget, se till att krav inte är i konflikt med varandra.

• Se till att det finns stöd för att prioritera efter patienternas behov, genom att använda behovsgrupper.

• Koppla kraven till uppföljning och återkoppling.

Detta har nyligen införts, och en löpande utvärdering pågår. Nu arbetas det vidare med att få till en fördjupad uppföljning med fokus på faktisk nytta snarare än utförd aktivitet.

Arbetet med att bygga in nära vård som en naturlig del av den dagliga verksamheten går vidare. För Sveriges regioner blir uppmaningen att på ett mycket tydligare sätt arbeta med behovsgrupper. Genom att arbeta med skilda arbetssätt för olika grupper underlättar man arbetet med nära vård. Då kan fler patienter få rätt form av bemötande i vården, och det dagliga arbetet blir enklare.

Styrningen av primärvårdsenheter behöver också bli tydligare och mer exakt. Ledningen bör skydda första linjens enheter från alla de generella krav som i dag kommer utifrån och ovanifrån. Alla kan inte vara ansvariga för helheten. Rensa i kravlistan, låt någon annan hantera det som går att lyfta bort, och låt verksamheten fokusera på kärnuppdraget.

Ett förslag är att utgå från Kalmars uppdragsbeskrivning som ett gott exempel. Utifrån det kan man lokalt utforma en styrning som passar de egna förutsättningarna. Så kan alla skapa en effektiv och högkvalitativ primärvård med nära vård-principer som utgångspunkt.

Jon Rognes, ekonomie doktor och civilingenjör vid Handelshögskolan i Stockholm och Stiftelsen Leading Health Care (LHC) – en akademisk tankesmedja för fördjupad dialog om framtidens hälso- och sjukvård. LHC har arbetat med nära vård sedan 2018, på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och enskilda regioner.

Referenser:

1. Nya sätt att utvärdera nära vård, rapport från SKR, 2020
2. Införande av nära vård, rapport från LHC, 2022
3. Målgruppsanpassad vård – ett analysramverk (4-fältaren), arbetspapper från LHC, 2016
4. Hälsoval i Region Kalmar län, uppdragsbeskrivning från Region Kalmar län, 2023

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Primärvård

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev