Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Låt regionerna ta hand om elevhälsan”

Publicerad: 23 Juli 2020, 05:00

Foto: Thinkstock

Så skulle vi skapa en enhetlig vårdkedja genom livet och färre elever skulle hamna mellan stolarna, skriver två debattörer från Sverigedemokraterna.


De flesta vet, även de som inte är engagerade inom hälso- och sjukvården, att vi har ett växande problem med psykisk ohälsa bland våra unga i dag. Det skrivs och rapporteras mycket om detta, men tyvärr kommer inte så många konkreta förslag på hur vi ska vända på den negativa utvecklingen.

Den psykiska ohälsan tar sig uttryck på många olika sätt, inte bara i själsliga utan även i kroppsliga problem. Tittar man på de fysiska problemen, så skriver Folkhälsomyndigheten i undersökningen Skolbarns hälsovanor, genomförd 2017/18, att 62 procent av alla 15-åriga tjejer samt 35 procent av pojkarna lider av återkommande psykosomatiska problem.

Ungdomar lider av allt från ätstörningar och självskadebeteende till prestationsångest och depressioner. Många av dem går med sina problem eller sjukdomar under lång tid utan att få någon form av behandling. Det är inte alltid som när du blir förkyld, eller bryter ett ben, då man själv märker av sitt symptom och söker vård.

Oftast så är det skolan eller elevhälsan som först märker av att en elev mår dåligt. De försöker med de resurser som står dem till buds men som många gånger inte är tillräckliga. För att dessa barn ska få den hjälp och behandling de behöver, eller rättare sagt har rätt till, så krävs det i de flesta fall att de får vård på rätt vårdnivå inom den ordinarie hälso- och sjukvården.

De blir ibland tillsagda att söka hjälp själva på en vårdcentral, att besöka en ungdomsmottagning eller göra en egenremiss. Om de har tur så får de hjälp med remiss så de kan få komma till specialistvård som BUP, BUM eller andra specialiteter.

Nu uppstår det första problemet, vilket är att efter att en elev blivit remitterad eller sökt hjälp själv så råder det sekretess mellan den regionala vården och elevhälsan. Detta betyder att den information som skolan har kanske inte kommer den nya vårdgivaren tillhanda, eller att elevhälsan inte får någon information från specialistvården eller primärvården.

Eleven är kvar på skolan, mår fortsatt dåligt och elevhälsan vet nu inte vad hälso- och sjukvården gör för deras elev. Eller det motsatta förhållandet: eleven börjar må sämre och den informationen når inte regionens vård.

Detta kan många gånger göra att eleven hamnar mellan stolarna eller känner sig ignorerad. Många gånger slutar det med att eleven kan känna sig än mer förvirrad och i slutändan sluta att söka hjälp.

Nu när vi i Västra Götalandsregionen ska införa ett nytt journalsystem, så hade alla 49 kommunerna möjligheten att också välja att ha gemensamt journalsystem med regionen. Men endast ett fåtal valde att tacka ja till den delen i erbjudandet, option 2, som gällde elevhälsan.

Här fick alltså kommunerna en möjlighet att få ett gemensamt journalsystem med regionen för att förbättra en del av problematiken, men de flesta valde tyvärr att tacka nej på grund av den svåra ekonomiska situation många kommuner är i.

Om vi stannar upp en liten stund och ser på vår hälso- och sjukvård så har regionerna hand om de små barnen på BVC innan skolgång och sedan igen när de blir vuxna, men under den kanske mest känsliga tiden har kommunerna, eller rättare sagt elevhälsan, hand om primärvårdsfunktionen.

I skollagen kan vi läsa att det är skolans huvudman som har ansvaret för elevhälsan. I skollagen kan vi även läsa att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.

Tyvärr är detta ett område där skolor, friskolor men även kommunala skolor, inte klarar av sitt uppdrag. Det saknas tillgång till dessa yrkesgrupper då det antingen är svårt att få tag i personal eller för att man helt enkelt vill spara pengar.

Precis som när det gäller färdtjänst, som också är ett kommunalt ansvar, så kan den utföras av någon annan. I de flesta kommuner i Västra Götaland utförs den kommunala färdtjänsten av regionen genom Västtrafik. Så funkar det där, borde det gå att införa även med elevhälsan.

Vi Sverigedemokrater anser att med ett så enkelt grepp som att regionerna får i uppdrag att ta hand om elevhälsan istället för kommunen eller annan huvudman, så skulle vi skapa en hel och enhetlig vårdkedja genom livet och färre elever skulle hamna mellan stolarna.

Färre elever skulle vara frustrerade av att den ena inte vet vad den andre gör eller att skolor inte har de resurser som de måste/borde ha.

Vår stora övertygelse är att deras skolresultat skulle förbättras, sannolikt också deras familjesituation och det skulle bli en mindre belastning på socialtjänsten.  Men framför allt skulle vi få färre elever som mår dåligt under sin känsliga men ack så viktiga tonårstid.

Håkan Lösnitz (SD), Regionråd i Västra Götalandsregionen

Magnus Harjapää (SD), ersättare i regionstyrelsen och ledamot i Psykiatriberedningen i Västra Götalandsregionen

HÅKAN LÖSNITZ, MAGNUS HARJAPÄÄ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev