Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Lif bjuder in till en konstruktiv metoddiskussion”

Eftersom vår analysmetod kring användningen av nya läkemedel ifrågasätts vill vi ta initiativ till att utveckla den, skriver Lifs vd Anders Blanck i en replik.

Publicerad: 9 juli 2021, 11:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anders Blanck, vd för branschorganisationen Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

Foto: Gunilla Lundström


Ämnen i artikeln:

LifTLVNT-rådetRegion VästerbottenRegion Örebro Län

Är det av allmänt intresse att ta reda på i vilken mån läkemedel, som de senaste åren godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för att de är säkra och effektiva, når hela vägen fram till patienterna? För oss inom läkemedelsbranschen är svaret självklart. All verksamhet i ett läkemedelsföretag har sin grund i att forska fram, utveckla och tillhandahålla behandlingar som på något sätt är bättre än de läkemedel som redan finns inom aktuellt sjukdomsområde. 

För det enskilda läkemedelsföretaget är det förstås en självklarhet att nya behandlingar ska nå patienterna, och för branschen som helhet visar den samlade bilden hur nya läkemedel används. Den snabba medicinska utvecklingen på senare år, som exempelvis inneburit flera betydande medicinska genombrott inom cancerområdet och inom neurodegenerativa syndrom, har ytterligare förstärkt behovet av en tydlig lägesbild.

Läs mer: ”Lif ger en missvisande bild av tillgången till läkemedel” 

Jag menar att det är av allmänt intresse för hela sjukvårdssektorn med tydlighet kring i vilken mån svårt sjuka patienter ges tillgång till nya behandlingar. För en person med en svår sällsynt sjukdom kan det handla om den första effektiva behandling mot sjukdomen som forskats fram.Vår europeiska branschorganisation EFPIA sammanställer varje år den så kallade WAIT-rapporten som visar hur tillgängligheten ser ut runt om i Europa till de nya läkemedel som godkänts inom EU de senaste åren. De siffror som branschorganisationen Lif – de forskande läkemedelsföretagen har lyft fram avseende Sverige är att ungefär 60 procent av de läkemedel som godkändes 2017 till 2019 var tillgängliga i december 2020. För läkemedel mot sällsynta sjukdomar utanför cancerområdet är motsvarande siffra ungefär 25 procent. Sifforna baseras på i vilken mån ett nytt läkemedel tagits in i läkemedelsförmånen via beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har en positiv rekommendation från regionernas NT-råd, eller om ett läkemedel har en relevant försäljning i Sverige trots avsaknad av subventionsbeslut eller rekommendation. 

I Sverige har Lif de senaste fyra åren gjort en fördjupad analys kring varje enskilt läkemedel som av någon anledning inte används i Sverige. En del läkemedel har bedömts kunna ersättas av andra behandlingar som finns tillgängliga. Men de flesta har bedömts som icke ersättningsbara, utifrån att behandlingsalternativen inom sjukdomsområdet är begränsade, att läkemedlets verkningsmekanism är unik, eller att läkemedlet har en unik indikation. De flesta av dessa var läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Analysen försöker så långt möjligt klargöra orsakerna till att ett läkemedel inte är tillgängligt i Sverige. De främsta skälen var att en ansökningsprocess om subvention eller rekommendation fortfarande pågår, att företaget dragit tillbaka sin ansökan, eller att företaget bedömt att betalningsviljan var för låg. Ibland handlar det om mindre läkemedelsföretag som saknar representation i Sverige, vilket kan förklara att man inte tillhandahåller ett läkemedel i ett mindre land.

Företrädare för Region Västerbotten och Region Örebro län, regionernas NT-råd samt pris- och subventionsmyndigheten TLV skriver i sin debattartikel att Lifs och EFPIA:s analyser ger en missvisande bild av i vilken mån nya läkemedel är tillgängliga för patienter i Sverige. De anser att branschen bortser från andra sätt utöver subvention/rekommendation som hälso- och sjukvården kan använda för att ett läkemedel ska nå fram till patienten. Det som nämns är regionernas undantagshantering, licensförskrivning, extempore, sjukhusundantag och direktimport. 

Det är viktigt att upprepa att vår analys bygger på officiell nationell information, samt på försäljningsdata för enskilda läkemedel. De regionala undantagsmöjligheter som artikelförfattarna nämner är viktiga och bra, eftersom det breda systemet inte kan täcka alla situationer. Dessutom är en del mindre läkemedelsföretag inte representerade i Sverige. Vi har i vår analys inte kunnat se att dessa alternativa sätt används regelmässigt av hälso- och sjukvården för att tillhandahålla nya viktiga behandlingar för patienter, även om det sannolikt används i vissa regioner för viss behandling. Detta är dock inget som vi har tillgång till information om, eller som tydligt går att utläsa från försäljningsstatistiken. 

Jag håller med artikelförfattarna om att jämförelser mellan olika länder kan vara problematiskt eftersom hälso- och sjukvårdssystemen, och systemen för prissättning och subvention av läkemedel, skiljer sig åt runt om i Europa. I den svenska analysen jämför Lif därför Sverige med övriga nordiska länder som alla har liknande system. Den visar att i framför allt Danmark når betydligt fler nya läkemedel fram till patienterna än i Sverige. Varför det förhåller sig på det viset är värt en djupare analys än den vi nu genomfört.

Alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn delar gemensamma övergripande mål: att patienter i Sverige ska erbjudas bästa möjliga behandling, och att svårt sjuka ska ges företräde i sjukvården. Samtidigt är det ett faktum att framför allt nya läkemedel mot dödliga eller svårt funktionsnedsättande ovanliga sjukdomar i lägre grad når fram till patienterna, något som också patientföreträdare ofta vittnar om. Vi har alla, även företagen, ett gemensamt ansvar för att bidra till att detta förbättras. Jag är därför glad över att artikelförfattarna särskilt lyfter fram att Sverige behöver förstärka förutsättningarna för att nya läkemedel mot sällsynta sjukdomar ska nå fram till patienterna.

Lif har förstås ingen som helst anledning att ge en missvisande negativ bild av läkemedelsanvändningen i Sverige. Vår ambition är att ge en så heltäckande bild som möjligt av hur nya läkemedel används i Sverige. Eftersom den analysmetod vi använder nu ifrågasätts vill vi ta initiativ till att utveckla den. Lif kommer under hösten att bjuda in företrädare för regioner och myndigheter till en konstruktiv metoddiskussion kring hur användningen av nya läkemedel kan analyseras på ett sätt som alla aktörer kan acceptera. Vi ser fram emot den fortsatta dialogen om hur vi gemensamt kan förbättra tillgången till läkemedel för patienter i Sverige.

Anders Blanck, vd för branschorganisationen Lif – de forskande läkemedelsföretagen

 

Replik på:

”Lif ger en missvisande bild av tillgången till läkemedel”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev