”Listning på läkare gör patient till person”

Vårdanalys har nyligen publicerat ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård vilket Dagens Medicin skriver om i nr 46/18. Som en del av sammanfattningen i rapporten ingår på sidan 11 en tabell över de förändringsbehov som analysgruppen kommit fram till. Man listar ett antal exempel på hur patienten ska gå från att vara mottagare till att bli medskapare, mötas utifrån helhet i stället för delar och hur vården ska gå från färdiga lösningar till individanpassningar.

Beskrivningarna av det önskvärda läget är tilltalande på alla sätt, både ur ett allmän­mänskligt och allmänmedicinskt perspektiv. Som allmänläkare ser jag också att ett kraftfullt sätt för att nå det önskvärda läget för majoriteten av befolkningen skulle vara en nationell primärvårds­reform med listning på läkare.

Allmänläkaren med avgränsat antal patienter som hen lär känna borgar för att patienten även blir en person. Läkaren ser hela patienten i sitt sammanhang, både socialt, över tid och i relation till annan sjukvård. Kontinuiteten och den ömsesidiga kännedomen som växer fram skapar en god grund för kommunikation på en nivå som svarar mot patientens behov. Sedan länge ingår personcentrerad samtalsmetodik som en självklar del i utbildningen för ST-läkare i allmänmedicin och betydelsen av det personcentrerade arbetssättet betonas i specialitetsföreningens anvisningar till målbeskrivningen för ST-läkare.

Beskrivningarna av det önskvärda läget är tilltalande på alla sätt

Vid det seminarium som Vård­analys ordnade i samband med publiceringen av rapporten var rubriken Omställning pågår – så här skapas en personcentrerad hälso- och sjukvård på alla nivåer. Där betonades att personcentrerad vård inte är en styrprincip utan ett förhållningssätt, men att detta förhållningssätt bör finnas även i vårdens ledning och styrning, på alla nivåer.

Vården behöver organiseras så att det skapas förutsättningar för ett personcentrerat förhållningssätt i det enskilda patientmötet, men också i övergången mellan olika vårdgivare och vårdnivåer.

Denna rapport utgör därför ytterligare ett argument för att omställningen till en primärvårdsbaserad hälso- och sjukvård, med tillräckliga resurser för att garantera hållbar personlistning på läkare, är både önskvärd och nödvändig.

ANNIKA LARSSON