Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Livskvaliteten är en viktig bedömningsgrund”

Publicerad: 12 Maj 2016, 05:00

Penilla Gunther (KD), riksdagsledamot och ledamot i Nordiska rådets presidium.

Foto: Riksdagen

Självfallet ska skatte­betalarnas pengar hanteras så klokt som möjligt, skriver riksdagsledamoten Penilla Gunther (KD) i en replik på ett tidigare inlägg.


Angående Bernd Kuntschers replik på min tidigare artikel, om jämlik vård för personer med sällsynta diagnoser och i behov av särläkemedel, så kan jag försäkra att vi inte delar samma engagemang för dessa patienter.

Jag har i olika sammanhang med flit tagit upp svåra exempel på diagnoser med dyra läkemedel, till exempel dessa nio patienter i Sverige med cystinos. Jag påstår inte att behandling inte redan finns – men läkemedelsforskningen utvecklas efterhand och kan påvisa färre och färre biverkningar för patienterna. I det här fallet är det unga som tar en medicin dagligen som visserligen hjälper mot den sjukdom de har, men som ger biverkningar och påverkar livs­kvaliteten, och därmed kan bli mer hjälpta genom ett nytt läkemedel.

Bota och lindra är sjukvårdens grunduppgift. Alla sjukdomar går inte att bota, men går förvisso att lindra på olika sätt. Att få må så bra det går, trots en diagnos som är ovanlig och livslång, borde vara en vägledning i hanteringen av godkännande av vilka läke­medel som får användas i de olika landstingen. Det borde även vara självklart att en liten patientgrupp borde få samma behandling över landet.

Om detta skriver Kuntscher intet, för honom är det priset som är viktigt.

Om detta skriver Kuntscher intet, för honom är det priset som är viktigt. Jag har tidigare motionerat i riksdagen om en nationell pott för särläkemedel (orphan drugs) så inte enskilda kliniker som råkar ha en eller flera patienter med sällsynta dia­gnoser, hamnar i situationen att inte kunna ge de relevanta behandlingar man anser patienterna ska ha, på grund av ekonomiska skäl.

Som ledamot i en europeisk grupp för utarbetande av förslag till nationella ståndpunkter för jämlik vård av personer med sällsynta diagnoser och i behov av orphan drugs, anser jag, liksom de flesta experterna där, att just en nationell pott kan utjämna regionala skillnader. Självfallet ska skatte­betalarnas pengar hanteras så klokt som möjligt, och där spelar även deras förväntningar på sjukvården roll – alla förväntar sig en jämlik vård i Sverige. Att man själv eller ens barn drabbas och får upptäcka att så inte är fallet; kanske bor man på fel sida landstingsgränsen, det förbättrar inte skattebetalningsviljan.

Kunde vi få gemensam syn på detta i Sverige, i Norden och kanske till och med inom EU, skulle både förutsättningarna för patienternas möjlighet till vård på lika villkor öka, såsom prissättningen på läkemedel.

Relaterat material

”Frågan är vilken kostnad som är rimlig för en enklare dosering”

”Ska ett barn dö på grund av landstingens olika regelverk?”

PENILLA GUNTHER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev