Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag26.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Livslånga konsekvenser för foster som utsätts för alkohol”

Publicerad: 7 Maj 2020, 05:00

Eva Franzén, direktör, Nordens välfärdscenter.

För att få en bättre uppfattning om hur många barn som varje år drabbas behövs fler studier om förekomsten av fetala alkoholspektrumstörningar, skriver debattörer från Nordens välfärdscenter.


Alkoholkonsumtion kan ibland medföra endast en låg risk för den gravida kvinnan medan den alltid innebär en hög risk för fostret. Alkohol påverkar individer på olika sätt och effekter av alkoholexponering under graviditet varierar från milda till svåra. Konsekvenserna kan bli livslånga och ett utsatt barn kan behöva stöd från en rad olika välfärdstjänster, bland annat hälso- och sjukvård, social omsorg och utbildningsväsendet.

Enligt en ny rapport från Nordens välfärdscenter saknas det tillräcklig forskning och kunskap om hur många barn i Norden som drabbas varje år. Enligt en studie av Popova med flera från 2017 uppskattas att andelen kvinnor i Norden som druckit alkohol under graviditeten varierar mellan 8,9 procent och 22,6 procent. Siffrorna är dock inte tillförlitliga eftersom uppgifterna bygger på små, äldre studier som inte nödvändigtvis är representativa för situationen i dessa länder i dag.

Förutom risken att både födas för tidigt och för liten i växten kan alkohol orsaka andra och allvarligare hälsotillstånd, bland annat hjärtfel och nedsatt syn och hörsel. Exponering för alkohol under graviditeten kan också orsaka skador på den växande hjärnan. Det kan leda till exempelvis kognitiva svårigheter, beteendeproblem och hyperaktivitet. Foster som utsätts för alkohol under graviditeten och som åsamkas allvarliga skador kan komma att behöva hjälp från många olika tjänster. Det i sin tur medför en betydande ekonomisk belastning för samhället.

Forskningen har inte kunnat fastställa vad som skulle kunna betraktas som en säker nivå för alkoholkonsumtion under graviditeten. Allt intag av alkohol anses därför potentiellt kunna skada fostret. De flesta kvinnor upphör med eller minskar sin användning av alkohol när de får veta att de är gravida. Fyra av tio graviditeter är ändå oplanerade och konsumtionen av alkohol och även andra substanser har ökat bland kvinnor i fertil ålder. Det medför en risk för fosterskador innan kvinnan vet att hon är gravid.

Hälsomyndigheterna i de nordiska länderna rekommenderar att vårdpersonal inom mödravården i ett så tidigt skede som möjligt under graviditeten genomför screening av alkoholbruk. I praktiken kan det dock vara svårt att mäta alkoholanvändning under graviditeten, bland annat eftersom vårdpersonal kan uppleva det som besvärligt att fråga kvinnor om deras alkoholkonsumtion. Personalen kanske inte känner sig helt bekväma med och kompetenta att ställa den typen av frågor och den gravida låter eventuellt bli att berätta om sin alkoholkonsumtion eller tenderar att underskatta den.

När alkoholbruk framkommer är det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen är redo att sätta in stöd. Därför är det viktigt att det finns olika sorters avgiftsfria tjänster för att hjälpa kvinnorna.

Då vi inte vet hur många kvinnor som dricker alkohol under graviditeten är det svårt att uppskatta hur många barn som påverkas. Barn som har utsatts för alkohol när de var foster kanske inte får korrekt diagnos på sina svårigheter just för att det är svårt att diagnostisera och upptäcka den typen av alkoholskador.

För att få en bättre uppfattning om hur många barn som varje år drabbas behövs fler studier om förekomsten av fetala alkoholspektrumstörningar. Utan att känna till omfattningen är det svårt att påverka de politiskt ansvariga för att få rätt stöd och finansiering. Utan rätt stöd är det svårt att hjälpa den drabbade gruppen i allmänhet.

Eva Franzén, direktör, Nordens välfärdscenter.

Nadja Frederiksen, projektledare, Nordens välfärdscenter.

Niina-Maria Nissinen, doktorand, Folkhälsans forskningscentrum.

EVA FRANZÉN, NADJA FREDERIKSEN, NIINA-MARIA NISSINEN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev