Livsmedelverkets råd bör intas med en nypa salt

Livsmedelsverket, SLV, ger hela svenska folket rådet att äta högst 5 g salt per dygn. Det är ett råd i all välmening och ges i ett försök att förhindra att höga blodtryck uppstår och att sänka redan för höga blodtryck. Men stämmer det? Kan manipulation av saltintag påverka blodtrycket?

 I förordet till Snö, en beteckning på Svenska näringsrekommendationer översatta till livsmedel, står det att SLV:s nutritionister tyvärr inte uppnår det mål om högst 5 g salt om dagen som SLV uppsatt för befolkningen i sin helhet.

 Greta (kvinnan i Snö) överskrider SLV:s rekommendation med 50 procent och Hans (mannen i Snö) överskrider rekommendationen med 90 procent. Det är anmärkningsvärt att SLV:s nutritionister inte lyckas med att själva uppnå Snös mål om högsta saltintag, det mål man ger hela befolkningen.

 Det finns minst två möjliga förklaringar till det:

 1. Nutritionisterna kan inte sitt arbete.

 2. SLV:s råd är felaktiga.

 Jag tror inte den första förklaringen stämmer. Men det går enkelt att visa att den andra förklaringen är rätt.

 Går man in på Landstinget Dalarnas kemlabs hemsida och kontrollerar hur stor urinutsöndringen av natrium är normalt finner man att dygnsmängden natrium är 150-300 mmol. 150 mmol natrium motsvarar att kroppen utsöndrar minimum 9 g salt per dygn i urinen. Svett kan vi skatta till 0,5 liter per dygn och med 0,9 procent NaCl. Det ger 5 g salt till som krävs. Avföringen beror på hur mycket fibrer vi äter, utan fibrer blir det cirka 110 g avföring med 0,9 procent salt, eller 1 gram till, med fibrer blir det mer.

 Så minimimängden salt vi äter måste uppgå till minst 9+5+1=15 g salt om dagen och maximimängd­en blir minst 18+5+1=24 g per dag. Landstinget Dalarnas kemlab och analysen av natrium är Swedac­ackrediterade så de har rätt normalvärden.

 Det finns en enda studie som sades visa att salt höjer blodtrycket, den finns i Abstracts of the 18th annual conference of cardiovascular epidemiology 1978, i Cardiovascular Disease Newsletter No 28. Det finns flera tusen studier som visar att ett lågt saltintag inte ger några fördelar jämfört med ett saltintag som är högre, men däremot tvärtom.

 1992 kom en delrapport på National Health and Nutrition Examination Survey, NHANES I, ett projekt som Center of Disease Control and Prevention i USA påbörjade 1971. Doktor Helen Whalley skrev i Lancet 1997 att analysen av NHANES I visade att hjärtattackerna hos dem som åt lite salt var 20 procent högre än hos dem som åt en vanlig kost.

 I maj 2006 visade doktor Hillel W Cohen med hjälp av data från NHANES II och 2008 i NHANES III att om man åt mindre än 5 g salt per dag ökade risken för hjärtsjukdom med mer än 50 procent. Reslutaten står i motsats till SLV:s och andra myndigheters råd om högst 5 g salt per dag.

 Doktor Cohen sade att:  Vi anser att dessa resultat inte stödjer de nuvarande rekommendationerna. Vi uppmanar dem som utfärdar riktlinjerna att gå tillbaka till sina ursprungsdata och kontrollera med mer resultat innan man ger generella rekommendationer. Och det är helt klart att resultaten inte stödjer de nuvarande rekommendationerna.  

 Vi kan ta ett par exempel ur verkligheten. Om man äter en salt sill så blir man törstig, dricker vatten och kissar ut överskottet på salt. Man fortsätter att må bra och salt­nivåerna i blodet fortsätter att vara normala.

 Om man äter för lite salt sjunker nivån av natrium i blodet, man kommer ned under nedre normalvärdet trots att kroppen försöker behålla så mycket natrium som det går. Sen blir det varmt, man svettas, svett innehåller salt och natriumvärdet sjunker ännu mer, man gör det som sägs, dricker mera vatten då det är varmt och späder ut natrium i blodet ännu mer. Man drabbas av värmeslag eller cirkulationskollaps, inte alltid förenligt med överlevnad. Det är detta som händer de gamla vid värmeböljor och effekten av näringsrekommendationernas salt­snålhet förstärks ytterligare.

 Detta innebär att de nuvarande kostråden gällande saltintag är helt felaktiga. De tycks till och med vara skadliga för åtminstone delar av befolkningen.

 Fallet med saltintag och hypertoni visar hur skadliga felaktiga hypoteser kan vara. Ändå fortsätter man från vissa håll att felaktigt propagera för att salt skulle höja blodtrycket.

 Socialstyrelsen måste omedelbart ta på sig rollen av övervakande myndighet. Socialstyrelsen behöver bara läsa några få vetenskapliga artiklar enligt ovan för att kunna gå ut och rekommendera oss en stor nypa salt till så att rekommendationer om saltintag stämmer överens med verkligheten.

Björn Hammarskjöld

Björn Hammar­skjöld
 är barnläkare, Mora.