”Löjeväckande att tala om en överkapacitet”

En fjärdedel av landets förlossningar sker i Region Stockholm vilket kräver planering och hållbara visioner. Antalet kvinnor i barnafödande ålder ökar och enligt prognos förväntas en större ökning av förlossningar år 2023.

År 2022 planerades en ny förlossningsverksamhet att öppna på S:t Görans sjukhus i syfte att säkerställa att det fanns nödvändig förlossningskapacitet utifrån förväntat behov. Planen var att 2000 förlossningar skulle utföras på S:t Görans sjukhus för att sedan öka kapaciteten till 4000 per år.

Trots hälso- och sjukvårdsförvaltningens prognos, meddelade härom veckan finansregionrådet Iréne Svenonius att BB S:t Göran planeras att senareläggas på obestämd framtid. Svenonius hänvisar till de ekonomiska konsekvenserna av den rådande pandemin samt att det förutspås födas färre barn de närmsta åren. Därför menar Svenonius i Sveriges Radio Stockholm den 7 juni att det kommer att finnas ”en ganska stor överkapacitet i förlossningsverksamheterna” och ser inga negativa konsekvenser av beslutet.

Vi barnmorskor som arbetar i den kliniska verksamheten anser det löjeväckande att tala om en överkapacitet på Stockholms förlossningskliniker. Återigen blir vi påminda om den skeva verklighetsbild som ansvariga sjukvårdspolitiker har. Födande kvinnor i akut värkarbete som avvisas på grund av plats- och personalbrist är inte bara en siffra i statistiken utan en individ i behov av trygghet och professionellt stöd. Det handlar om vilket perspektiv och vilken syn som får ta överhand när kvinnovård planeras.

Under förra sommaren rapporterades om en ohållbar arbetssituationen på Region Stockholms sex förlossningskliniker. Brist på barnmorskor och vårdplatser i kombination med att många barn föddes ledde till att klinikerna tvingades ta emot fler födande än vad som fanns kapacitet för. Hur den här sommaren kan komma att bli är svårt att förutsäga men vi vet att närmare femtonhundra arbetspass än så länge är obemannade. Sjukhusledning, chefläkare och landstingspolitiker hoppas på att barnmorskors lojalitet och engagemang ska lösa situationen genom att de flyttar semestrar och tar extrapass. I dagarna rapporterades i Dagens Nyheter om Danderyds förlossningsavdelning, där barnmorskor vädjar om en välbehövd semester och vägrar vara de som finner lösningen på den ständigt akuta sommarsituationen. Vi kan anta att personalen kommer drabbas av en extremt hög arbetsbelastning och att patientsäkerheten kommer att bli hotad, trots att barnmorskor gör sitt yttersta för att förhindra detta.

Hur ska vi lyckas förändra det ständigt ansträngda läget på förlossningsklinikerna som pågår så gott som dagligen och i synnerhet på somrarna i Stockholm? Vi menar att det är dags att våga ta steget och öppna upp möjligheten för en moderniserad och personcentrerad vård. Region Stockholm borde ligga i framkant istället för att backa utvecklingen och stagnera vid hierarkiska gamla synsätt.

Flera undersökningar visar att kvinnor efterfrågar alternativa vårdformer än den att föda barn på högspecialiserade akutsjukhus. Med vård på rätt nivå kan familjers behov tillgodoses och vården samtidigt vara kostnadseffektiv. Mindre småskaliga lågriskenheter är som exempel säkra och resurssnåla och forskning visar på mycket goda utfall för friska kvinnor med förväntad normal förlossning och deras nyfödda barn. Det finns en tydlig evidens för att kvinnor önskar kontinuitet av barnmorska vilket även det visar på att nya vårdformer behövs.

Under coronapandemin har förfrågan på planerade hemförlossningar ökat vilket kan vara en effekt av att familjer drar sig för att komma till de stora förlossningsklinikerna. Att föda barn är en händelse som för de flesta innefattar en frisk mamma och ett friskt barn och det tar emot att åka in till ett sjukhus där risken för smitta ökar. Det har också visat sig att föräldrar i större utsträckning önskar gå på tidig hemgång efter förlossningen med efterföljande videomöten istället för fysiska återbesök.

Pandemin har orsakat kris i vår välfärd och nu när Region Stockholm förväntas få en stor vårdskuld och ett omfattande budgetunderskott är det rimligt att utveckla en mer differentierad och individanpassad vård. Det är en nödvändig utveckling och allt annat vore ansvarslöst mot skattebetalare i allmänhet och födande kvinnor i synnerhet.

Barnmorskor är experter inom sitt område och leder självständigt arbetet med den friska komplikationsfria graviditeten, födseln och eftervården. Familjer efterfrågar barnmorskeledd vård och många barnmorskor finner denna arbetsform attraktiv. Ge oss möjlighet att arbeta så som många av oss önskar och som forskningen visar är fördelaktigt för mor och barn. Ge också individen rätten att välja den plats hon vill föda barn på.

Vi ber er ansvariga politiker och beslutsfattare att utreda möjligheten att låta BB S:t Göran bli Sveriges första barnmorskeledda lågriskenhet och utbildningsklinik för alternativa vårdmodeller. Detta kommer att öka valfriheten för familjer och bromsa upp barnmorskebristen.

Undertecknarna är ledamöter i Barnmorskeförbundets lokalförening Stockholm:

Elin Hallgren, ordförande, barnmorska

Anna Akselsson, barnmorska, doktor i medicinsk vetenskap

Frida Garell Julin, barnmorska

Ia Jeppsson, barnmorska

Maria Norman, barnmorska

Anne Oksanen, barnmorska

Kajsa Persson Kay, barnmorska

Sandra Rubio, barnmorska

Maria Wigbrant, barnmorska

Eva Nordlund, barnmorska, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet, en del av SRAT

ELIN HALLGREN, EVA NORDLUND MED FLERA