”Lös vårdens kompetensbrist genom uppgiftsväxling”

Uppgiftsväxling är en viktig del i att lösa vårdens kompetensbrist och arbetet med vårdnära service behöver därför förstärkas än mer. Under pandemin sågs tydliga exempel över hela Sverige på hur servicepersonalens ansvarsområde växte och hur detta underlättade för vårdpersonalen. Denna utveckling behöver fortsätta, som en viktig del i att säkra vårdens kompetensförsörjning och för att frigöra tid för vård. Nätverket för regionernas servicedirektörer har därför tagit fram fyra förslag på hur samverkan kan fördjupas och utvecklas för att använda potentialen i vårdnära service fullt ut.

Regionernas serviceorganisationer erbjuder sedan mer än 20 år tillbaka vårdnära service. Det innebär att arbetsuppgifter på vårdenheten och i anslutning till patienten utförs av personal med servicekompetens som ett sätt att underlätta för vårdpersonalen. Genom att växla över uppgifter som inte kräver vårdutbildning från vårdpersonal till servicemedarbetare avlastas vårdpersonalen och kan fokusera på det som de är utbildade för – vård.

Läs mer: Fyra nya spår täcker luckor mellan läkare

Utöver att ta vara på kompetens och frigöra tid för vården är uppgiftsväxling ett bra sätt att öka medarbetarengagemang och motivation samt öka förståelse mellan yrkesgrupper. Genom att använda resurser och kompetenser optimalt ökar vi också attraktiviteten i vårdyrket och skapar förutsättningar för att medarbetare ska trivas. Detta gör det lättare att behålla befintlig personal vilket är en förutsättning för att skapa en effektiv verksamhet där kvalitetsutveckling och ständiga förbättringar är en naturlig del. När servicepersonal kommer närmare vården ser vi också att vissa lockas till vidareutbildning inom vårdyrken och uppgiftsväxlingen bidrar även på så sätt till vårdens kompetensförsörjning.

I alla regioner finns i dag exempel där servicepersonal utför arbetsuppgifter som tidigare varit förbehållna vårdpersonal. Under pandemin ökade servicepersonalens ansvar och funktioner. Servicepersonal fick ta över fler uppgifter nära vården och många uppgifter som under- och sjuksköterskor tidigare utfört kunde på ett bra sätt utföras av servicepersonal.

Genom att engagera vårdnära service hittades nya sätt att lösa olika uppgifter där vak, måltidsservering och förrådspåfyllnad är några. Service började betraktas som en alltmer naturlig del av vårdprocessen. Ytterligare en positiv effekt var att det genom samordningen av servicemedarbetare frigjordes tid för vårdens chefer som kunde lägga mindre tid på att lösa exempelvis bemanningsfrågor och rekrytering.

Vårdnära service ger även kvalitetsmässiga fördelar som gynnar patienterna. Exempelvis lyfter Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i sin rapport Vårdrelaterade infektioner – framgångsfaktorer som förebygger fram vikten av patientnära städning som en strategiskt viktig del i kampen mot vårdrelaterade infektioner.

Ytterligare utveckling som vi såg under pandemin var att medarbetarna i serviceorganisationerna klev djupare in i sina beslutsmandat. Man tog i större utsträckning beslut eller hittade lösningar själva eller i samverkan med andra utifrån den kompetens som krävdes. Detta gjorde att samverkan i gränssnittet mellan olika organisatoriska enheter fungerade bättre utan att kultur och tradition var ett hinder. Att bevara och förstärka beteendeförändringarna efter pandemin tror vi är en viktig del i att lösa vårdens kompetensbrist.

Nätverkets medlemmar har under senare tid hållit dialogmöten och mött olika regioners representanter för vårdens olika yrkesgrupper, funktioner, ledningsnivåer och verksamhetsområden, i syfte att undersöka hur serviceorganisationerna i dag skulle kunna bidra än mer till att frigöra tid för vården. I dessa möten har fyra förslag till hur samverkan kan fördjupas och utvecklas växt fram:

Utveckla en närmare dialog. Serviceorganisationerna och vården behöver mötas regelbundet för att tillsammans hitta lösningarna. Med nya typer av arenor, där olika medarbetargrupper tryggt kan mötas och diskutera möjliga lösningar, skapas förutsättningar för medarbetardriven utveckling.

Utmana kultur, gamla traditioner och föreställningar om roller och förändringsarbete i vården. Våga prova nya idéer redan på prototypstadiet för att förstå hur de fungerar i vardagen och vilka nya insikter och lösningar de i sin tur kan leda till.

Skapa förutsättningar i vården för att åstadkomma en snabbare förflyttning. Utveckla styr- och ledningssystem så att de frigjorda resurserna tas tillvara och vårdpersonalens kärnkompetens nyttjas fullt ut. Lägger vi till personalresurser, med ökade kostnader som följd, krävs att effekthemtagningar eller uppgiftsväxlingar i verksamheten verkligen görs.

Se över vilka ytterligare tjänster som skulle kunna avlasta vårdpersonal och samlas under en organisatorisk enhet, till exempel serviceorganisationen, och därigenom skapa skalfördelar. Exempel på förslag som framkommit i våra dialogmöten är distribution av läkemedel, förrådshantering av förbrukningsmateriel samt extra servicebemanning på akutmottagningar.

Att uppgiftsväxla är en del i arbetet för att lösa vårdens kompetensbrist. Vi anser att det finns mycket mer att vinna genom att använda serviceorganisationernas potential fullt ut.

Undertecknarna representerar de 22 medlemmarna i Servicedirektörernas nätverk.

Agnetha Jonsson, Region Västmanland, nätverkets samordnare

Helena Söderquist, Region Sörmland

Victor Triantafyllidis, Capio S:t Görans sjukhus

Annika Lindgren, Region Värmland

Andreas Mattsson, Region Halland

Björn Kardell, Region Uppsala