”Lyft fram tillgängligheten”

I enlighet med Vision e-hälsa 2025 ska Sverige bli världsbäst på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd.

Regeringen, SKL och ansvariga myndigheter satsar stort och budskapet är tydligt. Genom individanpassade verktyg kommer digitaliseringen att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälso- och sjukvård, som är effektiv, tillgänglig, användbar och säker.

För många personer med funktionsnedsättning kommer en ökad digitalisering att kunna leda till ökad hälsa, men digitala system kan också skapa hinder och leda till utanförskap. För många personer med olika former av funktionedsättningar är det i dag svårt, om inte omöjligt, att självständigt kunna använda de digitala system som används inom hälso- och sjukvården.

Vanliga problem är att systemen upplevs vara svårnavigerade och svåra att logga in i, har dåligt anpassade gränssnitt med till exempel långa rader och ”flashar” som kan upplevas jobbiga vid kognitiv funktionsnedsättning. Talsyntesen går ofta för fort för att användaren ska hinna förstå vad rösten läser upp och många personer har svårt med datasäkerhetssystemen som automatiskt loggar ut dem när de är för långsamma.

Vi ser mycket positivt på de satsningar som i dag görs inom e-hälsans områden, inte minst från SKL:s och e-hälsomyndighetens sida, men vi är också oroade över den inriktning som arbetet kring hälso- och sjukvårdens digitalisering i dag har. I Vision e-hälsa 2025 betonas att de digitala systemen bör vara tillgängliga och användbara för alla människor, oavsett ålder, funktionsnedsättning, kunskapsnivå eller andra förutsättningar utan behov av anpassning eller specialutformning.

De behov som finns hos användarna måste tas i beaktande från början.

Trots detta anser vi att det görs för lite inom detta område. Att satsa på insatsområden som regelverk, enhetligare begreppsanvändning och tekniska standarder är naturligtvis viktigt, men dessa utgår från ett verksamhetsperspektiv och inte ett användarperspektiv. De behov som finns hos användarna måste tas i beaktande från början. Användarens behov måste vara en utgångspunkt när digitala system utvecklas och implementeras.

Vi anser att digital delaktighet måste bli ett mer framträdande perspektiv i arbetet med att nå Vision e-hälsa. I enlighet med vår nya funktionshinderpolitik ska principen om universell utformning alltid finnas med vid utvecklande av nya produkter och tjänster. Detta förutsätter att det finns en förståelse för att användningen av en produkt eller tjänst varierar utifrån människors olika behov, vilket i sin tur ställer krav på utformningen. Vi upplever tyvärr att denna princip i hög grad saknas i arbetet som just nu bedrivs kring digitalisering i hälso- och sjukvården.

Digitaliseringens möjligheter är oändliga, men om Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa måste fler perspektiv lyftas in i arbetet. Då kan vi inte lämna någon bakom oss. Det skulle vara att bryta mot den FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som vi åtagit oss att följa.

Vi vill därför uppmana digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP), barn-, äldre- och jäm­ställdhetsminister Lena Hallengren (S) och ­socialminister Annika Strandhäll (S) att säkerställa:

• att digital tillgänglighet får en tydligare plats på agendan i det arbete som bedrivs för att nå Vision e-hälsa 2025,

• att de riktlinjer och standarder som finns för digital tillgänglighet används och

• att digitala system utvecklas och testas så att de blir tillgängliga för alla.

Ida Kåhlin, förbundsordförande, Sveriges Arbets­terapeuter.
Ulla Adolfsson, ordförande, Autism och Asperger­förbundet.
Lars Berge-Kleber, ordförande, Afasiförbundet.
Marina Carlsson, förbunds­ordförande, Personskade­förbundet RTP.
Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatiker­förbundet.
Neven Milivojevic, verksamhetsledare, Synskadades Riksförbund.
Maria Persdotter, förbundsordförande, RBU.
Inger Ros, förbunds­ordförande, Riksförbundet Hjärt Lung.
Peter Sikström, general­sekreterare, SPF Seniorerna.
Harald Strand, ordförande, FUB.
Ritva Korva Thuresson, förbunds­styrelseledamot, DHR.

IDA KÅHLIN, ULLA ADOLFSSON, LARS BERGE-KLEBER, MARINA CARLSSON, LOTTA HÅKANSSON, NEVEN MILIVOJEVIC, MARIA PERSDOTTER, INGER ROS, PETER SIKSTRÖM, HARALD STRAND, RITVA KORVA THURESSON