”Lyssna på internationella larm om svensk ojämlikhet”

I ett av de senaste numren av den ansedda tidskriften The Lancet har redaktionen riktat strålkastarna mot Sverige. I ledaren ”Sweden’s economic inequality gap is widening and worrying” (1) skriver redaktionen för The Lancet Regional Health – Europe om den kraftigt ökade ojämlikheten i Sverige, och dess konsekvenser för folkhälsan.

Den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige har uppmärksammats av flera internationella medier och organisationer under det senaste halvåret (2–5). Priserna på essentiella varor och tjänster som el och mat stiger, medan reallönerna sjunker (5), och Sveriges befolkning är nu mer skuldsatt än någonsin (6). Allt fler svenska medborgare söker hjälp för att få mat på bordet, och civilsamhället har fått axla en allt större roll.

Läs mer: Klyftor i samhället märks på folkhälsan

Det finns ett välkänt samband mellan låg socioekonomisk status och sämre hälsa (7). En stor andel av dem som har låg socioekonomisk status har utländsk bakgrund (8).

Bland personer födda utanför Europa var det ungefär tre gånger så vanligt att leva med låg ekonomisk standard jämfört med personer födda i Sverige, enligt en analys från Folkhälsomyndigheten år 2019.

I november 2022 fick Sverige kritik av FN-experter för sina otillräckliga åtgärder mot strukturell rasism (9).

Under covidpandemin kunde vi se en tydlig skillnad mellan svenskar och utrikesfödda, när det gällde vilka som fick de svåraste symtomen och som dog i högre utsträckning i covid-19-infektion. (10)

Nu uttrycker alltså The Lancets redaktion sin oro över den ökade ojämlikheten i Sverige och dess påverkan på folkhälsan. I sin text skriver de att fattigdomen är som störst i Sverige av alla nordiska länder, och att det ökade inflytandet som privata aktörer har på svensk sjukvård sannolikt har ökat ojämlikheten, då nya aktörer i högre utsträckning väljer att etablera sig i socioekonomiskt privilegierade områden, i stället för i områden med större vårdbehov. (11)

I ledaren nämns en studie från 2022, som har undersökt arbetande medelålders män i Sverige och funnit att risken för att drabbas av stroke är 24 procent högre om man är en prekariserad arbetare (12), och att arbetslösheten är signifikant högre bland individer med utländsk bakgrund jämfört med dem med svensk bakgrund.

Slutligen uttrycker The Lancets redaktion en oro för vad de växande ojämlikheterna kommer att få för konsekvenser för landet och befolkningen, om inte Sveriges regering vidtar de åtgärder som behövs för att stoppa utvecklingen. De benämner även – till skillnad från många svenska medier – den rådande politiken som ”alltmer öppet rasistisk”. Vi som dagligen ser konsekvenserna av den rådande politiken delar naturligtvis redaktionens oro.

De åtgärder som har föreslagits i Tidöavtalet – däribland begränsning av tolkrätten och angiveriskyldighet för bland annat vårdpersonal – har väckt enorma protester bland en mängd yrkesgrupper som jobbar med människor, men reaktionerna från politikerna har trots det uteblivit. De håller fast vid sin linje att ytterligare försvåra för dem som redan lever på marginalerna.

Vi ser positivt på att internationella medier både uppmärksammar och benämner den utveckling vi bevittnar. Nu gäller det bara för Sveriges regering att lyssna och agera.

Natte Hillerberg, ST-läkare i psykiatri, för styrelsen i Läkare mot rasism

Zainab Jones, sjuksköterska, talesperson för Jämlik vård för Bipoc

Jonna Mannberg, Refugees Welcome Stockholm