”Målstyrningssystem i vården – rätt använt ett underskattat verktyg”

Sjukvården brottas med ett flertal utmaningar. Landets demografiska och ekonomiska utveckling bidrar till tilltagande skatteunderskott, resurs- och personalbrist.

Nya utmaningar kräver nya lösningar. Vi kan inte längre kompensera för utvecklingen med att springa fortare, vi behöver jobba smartare. Det är en grundförutsättning för en hållbar utveckling inom vården som kräver tydliga, realistiska mål. Men hur vet vi att vi är på rätt väg om vi inte kan följa utvecklingen, utan saknar faktaunderlag för att fatta informerade beslut?

Målstyrningssystem kan bidra till att följa organisationers utveckling mot definierade, önskvärda långsiktiga mål. Det finns olika modeller för målstyrning men alla kan hjälpa organisationer att visualisera och koordinera komplexa processer, identifiera såväl styrkor som utvecklingsområden, prioritera processer, fördela resurser och analysera resultat inför faktabaserade beslut.

Nyckeln till målstyrningssystem är mått och måtten behöver definieras, valideras och samlas in.

Att samla in data är troligtvis den största utmaningen för fungerande målstyrningssystem, implementering en annan. Blir målstyrningssystem ytterligare en administrativ börda som verksamheter behöver lägga tid på eller kan de bidra till att frigöra resurser och underlätta för verksamheten för att fokusera på vård och omvårdnad?

Det beror på ett flertal faktorer. De flesta regionerna mäter redan väldigt många parametrar. Vi levererar mått till SKR, Socialstyrelsen, kvalitetsregister med mera. Våra mått sammanställs, analyseras och tolkas av exempelvis Öppna jämförelser, Vårdbarometern och Vården i siffror. En stor del av jobbet görs med andra ord redan, men äger vi våra egna mått? Använder vi dem omedelbart och på ett strukturerat sätt eller väntar vi bara på att någon annan gör jobbet åt oss, någon gång?

Många mått är färskvara men vi väntar i många fall tills de publiceras av andra aktörer, delvis med en tidsfördröjning på upp till två år. Varför? Kan vi skicka iväg mått har vi redan tillgång till dem och kan använda dem tidsnära – utan att belasta verksamheten.

Utanför sjukvården anses målstyrningssystem oftast som en självklar standard men inom vården används de sällan fullt ut. Visserligen är sjukvården ett komplext system som inte kan jämföras med exempelvis industrin, men det är i komplexa system som målstyrningssystem kan ge största nytta. Detaljinformation är avgörande för en säker och resurseffektiv vård.

Målstyrningssystem fungerar men de behöver implementeras, struktureras och användas på rätt sätt.

Vad är de största misstagen och utmaningarna när det kommer till målstyrning?

• Många organisationer använder sig av målstyrningssystem men forskningen visar att endast 3 procent av organisationerna involverar medarbetare i målstyrning.

• En utmaning vid implementering är fördomar. Målstyrning betyder inte detaljstyrning men samtidigt betyder tillitsbaserad styrning inte laissez-faire. Nyckelfaktorer i implementeringsprocessen är därför delaktighet, sensegiving och sensemaking.

• Ett gediget förarbete krävs för att bygga målstyrningsprocesser som fungerar i alla lägen.

• Målstyrningssystem är levande system som kräver konstant och sakkunnig omvårdnad.

Allt börjar med en noggrann kartläggning och analys av samtliga mått som används. Vi behöver ställa oss frågorna:

• Mäter vi samma sak på samma sätt i hela organisationen?

• Har vi automatiserat så många mått som möjligt?

• Bidrar våra mått till organisationens vision, mål och strategier?

• Följer vi upp våra resultat och utvärderar vi effekter av förändrade beteenden och genomförda aktiviteter?

Målstyrning är bara en pusselbit för att uppnå organisationens mål och vision men rätt använt ett mäktigt men underskattat verktyg. Vårdlandskapet förändras i snabb takt. Ändliga resurser kräver kloka, faktabaserade beslut. Dags för att reevaluera målstyrningssystem igen?

Elmar Keppel, chefläkare, Oskarshamns sjukhus