Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag25.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Man måste väl beakta hur det går för registren?”

Publicerad: 20 December 2013, 11:44

Måns Rosén och Kjell Asplund tycker inte att de har fått svar från Riksrevisionen. Hur ska kliniker veta om de lyckas med förbättring? undrar de.


Riksrevisionen skriver i sitt svarvår kritik av deras rapport att det är statens engagemang RR kritiserar, inte kvalitetsregistren. Jaha, men om statens engagemang syftade till att förbättra kvalitetsregistren så måste man väl beakta hur det går för kvalitetsregistren? Om man kritiserar statens satsning på kvalitetsregister och föreslår en återgång till tidigare lägre ambitionsnivåer så borde man jämföra med hur landstingens kvalitetsuppföljning fungerade före respektive efter statens engagemang i satsningen. Detta har inte nämnts med ett ord i RR:s rapport.

Vad innebär en återgång till den tidigare situationen? Jo, kvalitetsuppföljningen var begränsad till att bara täcka in utvalda områden av vården (något som RR starkt kritiserade 2006 i en rapport om kvalitetsregistren) med eldsjälar som utan ersättning bedrev ett engagerat arbete. De vårdenheter som valde att inte delta hade ofta inga krav på sig att följa vårdens kvalitet.

Det är häpnadsväckande att en revisionsmyndighets uttalar ”att de enskilda klinikerna själva i högre utsträckning bör få bestämma huruvida kvalitetsregister ska vara en del av det egna kvalitetsutvecklingsarbetet”. Vi skrev om detta i vårt förra inlägg, fick inget svar och skulle gärna få en kommentar från RR kring denna slutsats. Hur ska klinikerna veta om deras förbättringsarbete lyckas? Vem ska man jämföra sig med och hur ska man veta om arbetet bedrivs med hög kvalitet? Hur ska sådan revision bedrivas? Vi är tacksamma för svar i en dialog.

RR säger att ingen kunnat mäta ”hur väl kvalitetsregistren kommer till nytta, sannolikt kommer detta heller aldrig att ske”. Ett annat häpnadsväckande uttalande med tanke på att det redan finns många vetenskapliga studier som visat på nyttan av kvalitetsregister och dessa studier håller betydligt högre kvalitet än de anekdotiska uttalanden som ligger bakom RR:s studie. Vi rekommenderar RR att läsa Myndigheten för vårdanalys plan för utvärdering av kvalitetsregistersatsningen (1). De föreslår många konkreta kvantitativa mått på hur uppföljningen kan gå till.

RR påstår att SBUs metodologi inte kan appliceras på den typ av kvalitativa studier som rapporten representerar. Vi kan då informera RR om att SBU:s måttstockar för evidens även inkluderar kvalitativa studier (se SBU:s metodbok, sid 79-105). Kraven på kvalitativa studier kräver i dessa sammanhang en väldefinierad frågeställning, välbeskriven urvalsprocess och en systematisk, stringent presentation av data.

Den kvalitativa ansats som RR har valt uppfyller inte dessa basvillkor. Utan kompletterande kvantitativa data som komplement kan man dessutom inte göra sådana generaliserade slutsatser som RR har gjort.

Referens: 1) Vårdanalys. Satsningen på nationella kvalitetsregister. Förslag på utvärderingsplan 2013 – 2017. Rapport 2013:6. Vårdanalys:Stockholm 2013.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev