Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Många frågor att besvara om medicinering”

Publicerad: 7 juni 2015, 05:00

FN:s barnrättskommitté uttryckte i februari oro över antalet barn som adhd-diagnostiseras samt över den ökade förskrivningen av psykostimulantia, skriver Lars Lundström.


Ämnen i artikeln:

Adhd

För tio år sedan förklarade en framträdande medicin­före­språkare att USA, med 2–3 procent adhd-medicinerade, inte var någon förebild men att vi i Sverige borde medicinera 1 procent.

I Sandvikens kommun medicineras i dag 10 procent av pojkarna mellan 10 och 17 år. Enligt Social­styrelsen medicineras tre av fyra diagnostiserade. Det betyder att kommunen har 13 procent pojkar med adhd. Att jämföra med Social­styrelsens uppskattning att 5 procent av barnen i skolåldern har denna godtyckligt avgränsade diagnos.

Varför medicineras tre gånger fler barn med lågutbildade mödrar? Varför så många födda sent på året?

”Forskare som är insatta i om­rådet är numera överens om att adhd är ett biologiskt baserat funktionshinder” (Landstinget i Uppsala län 2012).

”Frågan har ofta rests om psykosociala faktorer såsom ogynnsam uppväxtmiljö eller traumatiska upplevelser skulle kunna orsaka adhd. Man har inte kunnat finna något belägg för att det skulle vara så” (Socialstyrelsen 2014).

I november 2012 skrev sex företrädare för psykiatrin på Gotland att ”behovsanpassad undervisning skulle kunna hjälpa en stor del av dessa barn som i dag behandlas med läkemedel, men då skolan inte har tillräckligt med personal för att göra dessa anpassningar blir problemet medicinskt”.

Detta anmäls till Socialstyrelsen som avsteg från föreskriften att ”behandling med läkemedel kan påbörjas enbart då andra åtgärder som psykologiska och pedagogiska inte varit tillräckliga”. Psykiatrin hamnar nu i konflikt med sig själv (kognitiv dissonans) och förklarar för myndigheten att man visst följer Läkemedelsverkets rekommendationer. Ärendet avslutas.

Varför medicineras tre gånger fler barn med lågutbildade mödrar?

Kritiken har länge påpekat att det kan vara samhällsproblem som medicineras och uttryckt oro över kemisk hjärnmanipulation i känsliga tillväxt- och utvecklingsfaser. Legitimeras nu medicinering av personalbrist i skolan?

Enligt Socialstyrelsens i slutet av april publicerade Läke­medels­behandling av adhd hos barn och vuxna bör alla med adhd-dia­gnos rekommenderas läke­medels­behandling utöver andra stödjande och behandlande insatser. Detta kan ske även i samband med missbruk, autism, egentlig depression, ångest­syndrom och bipolära syndrom.

Socialstyrelsen påpekar att det inte går att bedöma nyttan av behandling längre än sex månader. De allt fler studerande som tar dessa medel i prestationshöjande syfte vet att de kan fungera kortsiktigt. Men varför noterar inte Socialstyrelsen att det finns en rad långtidsstudier som påvisar negativa effekter?

FN:s barnrättskommitté uttryckte i februari oro över antalet barn som adhd-dia­gnosti­seras samt över den ökade förskrivningen av psykostimulantia (som Concerta) utan hänsyn till biverkningar och missbruk. Psykologisk rådgivning och stöd till barn och föräldrar måste prioriteras. Regeringen uppmanas ta kritiken på allvar och lägga fram åtgärdsplaner.

En resolution från Europa­rådets parlamentariska församling i början av mars vill se striktare diagnoskriterier för adhd och betonar att läkemedelsbehandling ska ses som en absolut sista åtgärd när alla andra insatser miss­lyckats.

Men i Sverige accelererar an­talet diagnostiserade och alla bör enligt Socialstyrelsen rekommenderas psykofarmaka.

LARS LUNDSTRÖM

Ämnen i artikeln:

Adhd

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev