Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Många ges diagnos på indicier”

Publicerad: 20 November 2018, 06:00

Olle Hellström, pensionerad allmänläkare, MD

Biomedicinskt skolade läkare ger många lidande människor diagnos på enbart indicier, skriver läkaren Olle Hellström.


I boken Bortom varje rimligt tvivel skriver Malin Persson Giolito om avgörande brister i en mordutredning. Stig, livstidsdömd på indicier för mord och fängslad sedan 13 år, får resning tack vare en brottmålsadvokats intresse för människan i både Stig och den döda flickan.

Biomedicinskt skolade läkare ger många lidande människor diagnos, på enbart indicier. När patienters berättelser om ohälsa avviker från vårt inlärda symtommönster kan vi gå fria från egen känsla av hjälplöshet genom att ge själen skuld till ohälsan.

Mer erfarna allmänläkare kan se att patienters blick och skrikande tystnad kan säga och dölja mer än sjukdom. Med sin dikt i boken Klinisk blick gav oss läkaren Pia Dellson en tanke: "Hon har gjort lidandet / till konst / och sjukdomen till levebröd/ Vem har makt att / fylla hennes liv / med något annat."

Det är möjligt att i möten med sjuka också lyfta fram betydelsen av de krafter hos människan som värdefull naturvetenskap aldrig har kunnat eller någonsin kan hjälpa läkare att förstå (1).

Historisk bakgrund: Europa har genomgått krig, svält, dödsbringande sjukdomsepidemier. På 1600-talet skapade filosofen Descartes god grund för framgångsrik vetenskap. Människan, menade han, består av två delar, en kropp som vi kan ta på och mäta rörelser i och en själ, en intighet som ren vetenskap inte bör befatta sig med. Tekniken blev en ny hoppingivande tro. Men är vetenskap och teknik alltid av godo? Den har bidragit till luft-, jord- och vattenförorening. Inte heller vården har gått fri från teknisk invasion (2). Ohälsa, sjuklighet, medicinberoende, sjukskrivningar, självmord, psykisk ohälsa med mera ökar i takt med stigande kostnader för vård, ökat antal läkare och allt mer krävande och dyrare administration. Vad gör vi?

Patienters blick och skrikande tystnad kan säga och dölja mer än sjukdom

Allmänmedicinare i primärvården har bäst möjlighet att möta patienter som ännu inte klassificerats som bärare av justerbara avvikelser från statistiskt fastställda normalvärden. Descartes uppdelning av människan i kropp och ”något ovidkommande” hindrar läkare att se en människas blick. Med sina fem sinnen förkroppsligar hon från första ögonblick sin värld. Hon är vid hälsa när hennes skapade jämvikt mellan förmåga och mål inte störs. När något hänt som hon inte längre ser vara i harmoni med just hennes förkroppsligade erfarenhetsvärld uppstår ohälsa. Kanske hon då söker läkare. Kroppsliga störningar (benbrott, infektioner) kan läkare lätt förklara orsaker till och handlägga. När den andra vågskålen skapar sviktande jämvikt (vilja, mänskliga relationer, existentiell oro med mera) vet varken läkare eller patient vad obalansen kan bottna i. Båda vill återskapa sin harmoni, återskapa känsla av mening och sammanhang. Med sin inlärda kunskapsmakt kan läkare återvinna sin egen jämvikt genom att ge patienten diagnos på indicier. “Det måste vara något psykiskt.”

När patienter uppfattas vara mer än en samling organ kan läkare se avsikter i deras ordlösa kroppsspråk. När analogt, ett kontaktsökande litet barn mår dåligt och gråter ser mamman ofta tårarna som något mer än kroppssymtom. Handlar en hälsostörning mest om kropp, om kroppsliga upplevelser eller sviktande känsla av mening?

Människans ohälsa kan läkare också möta som organisk avvikelse och tidigt vara beredda att förlösa de krafter som gör att patienten själv kan återskapa jämvikt mellan upplevd förmåga och målsträvan.

Med goda lärare kan allmänläkare tidigt också lära sig att förstå och samtala med patienter om uttryckta avsikter och betydelser i kroppsligt presenterade avvikelser. Sådan hållning hos allmänläkare kan starkt reducera antal missförstått sjuka, strömmen av remisser till organspecialister, krympa vårdens ständigt ökade kostnader samt sänka produktionen av läkemedelsberoende och kroniskt sjuka, lidande människor.

Referenser:
1. Bornemark J. Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Volante Förlag. 2018.
2. Gadamer H-G. Den gåtfulla hälsan. Dualis Förlag AB. 2011.

OLLE HELLSTRÖM

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev