Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Mannen är fortfarande norm inom sjukvården

Publicerad: 26 september 2007, 04:55

Kvinnor får inte vård på samma villkor som män, skriver Anne Marie Brodén i Folkhälsoinstitutets insynsråd.


Det är upprörande för mig som kvinna att vår skattefinansierade vård i Sverige inte är jämställd. Fortfarande utgör mannen normen för vård och medicinsk forskning – detta trots att hälften av Sveriges befolkning är kvinnor! Denna ojämställdhet innebär en stor risk för kvinnor som är i behov av hälso- och sjukvård.

I medicinska uppslagsverk och liknande står att läsa att ett ringformat utslag runt ett fästingbett är ett klassiskt tecken på borrelia. Det som är mindre känt är att utslaget hos en fästingbiten kvinna sällan är ringformat. I själva verket är det jämnrött med en mörkare del i mitten.

Detta är endast ett exempel på den otillräckliga kunskap som finns om kvinnors besvär och symptom. Andra exempel är att tillgången till utredning och behandling är sämre för kvinnor än för män. Kvinnor får vänta längre än män för att få tid hos allmänläkaren, både vid akuta och icke akuta besvär. Dessutom är chansen mindre för kvinnor än män att få nyare, bättre och dyrare läkemedel.

Detta framkommer i den genusmedicinska kunskaps­översikt som Sveriges Kommuner och Landsting nyligen presenterade.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det kan konstateras att det finns allvarliga brister när det gäller måluppfyllelse av lagen.

I dag har patienterna makt att själva välja vård, antingen i Sverige eller utomlands. Det är en bra möjlighet för patienterna men vi kan inte godta att kvinnor tvingas till vård i andra länder på grund av landstingens tillkortakommanden. God skattefinansierad vård till alla, oavsett kön, ingår i den svenska välfärden. Den ska vi vara rädd om.

Som förvaltare av skatte­betalarnas pengar och som medborgarföreträdare är det politikernas ansvar att se till att vården ges på lika villkor. Detta ansvar har landstingen misslyckats med enligt kunskapsöversikten, och det kan inte accepteras.

Från regeringens sida har 90 miljoner kronor avsatts för forskning som rör kvinnors hälsa. Regeringen arbetar också för införandet av öppna kvalitetsredovisningar och jämförande av vårdens prestationer. Det är viktigt att kön blir ett av kvalitetsområdena i redovisningarna. På så sätt blir kvalitetsredovisningarna ett viktigt redskap för en jämställd hälso- och sjukvård.

Öppna kvalitetsredovisningar ger för såväl patienter och landsting som uppdragsgivare möjligheten att jämföra vården inom och mellan län. Då får patienten makt att välja den vård som är bäst utifrån hennes eller hans behov. För kvinnor borde detta motsvara en vård på lika villkor.

Kvalitetsredovisningar ger också landstingen en morot att bedriva jämställd vård.

Anne Marie Brodén

Anne Marie Brodén
är riksdagsledamot (m) för Hallands län samt ordförande i Folkhälsoinstitutets insynsråd.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News