”Människans hälsa kan inte längre studeras isolerat”

Vi lever i en märklig tid som på många sätt kan sägas vara både den bästa och den sämsta. Samtidigt som vi ser enorma förbättringar inom det medicinska området och ständigt mer effektiva behandlingar, så utmanas vår hälsa på grund av förändringar i miljö och klimat. Varmare klimat och förlust av biologisk mångfald är vår tids ödesfrågor som utvecklat sig till en långvarig och föränderlig kris som påverkar både samhälle och hälsa.

Många saknar en grundläggande förståelse för hur nära vår hälsa hänger samman med djurens och naturens välmående i det som kommit att kallas planetär hälsa eller ”one health”. Miljöförändringar driver fram samma inflammatoriska processer som gör att vi åldras snabbare och drabbas av kroniska sjukdomar såsom fetma, demens, kronisk njursvikt, diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt äter vi oss själva till sjukdom. Vetenskapen visar tydligt att mat som inte är bra för hälsan inte heller är bra för klimatet.

Läs mer: Klimatpåverkan av medicinska gaser minskar – stor skillnad mellan regioner

Man kan fråga sig varför vi står så handfallna inför klimathotet. Tyvärr sätter vår oförmåga att ta oss an smygande hot, lära av våra misstag samt vår förkärlek för kortsiktig ekonomisk vinst hela tiden käppar i hjulet. Hade CO2 varit en brun och illaluktande gas hade vi säkerligen hanterat problemen annorlunda.

Människan har svårt att tänka långsiktigt och överblicka konsekvenserna av sitt handlande. Vi prioriterar snabba lösningar och belöningar. Många har svårt att följa sunda levnadsvanor trots att vi vet att detta påverkar hälsan på sikt. Människan kan sägas vara både planetens största bedrift och värsta mardröm.

På grund av den rådande allvarliga situationen utmanas människosläktet som aldrig förr och vi måste hitta nya lösningar. Många väntar på en innovationsvåg baserad på en hållbarhetsrevolution med geniala nya lösningar som minskar människans miljö- och klimatavtryck.

Artificiell intelligens, AI, kan assistera oss och säkerställa att data tolkas objektivt och att rätt beslut fattas snabbare. AI är dock inte ofarligt och måste kontrolleras. Om vi bara ska förlita oss på våra egna förmågor och AI saknas flera förutsättningar för att lösa problemen. Vi behöver komplettera de delar där vår intelligens och AI inte räcker till.

Här kan naturen med sin långsiktighet, återanvändning, mångfald och självläkande förmåga bidra. Naturen håller dock sakta men säkert på att förlora sin kraft på grund av förlust av mångfald och klimatförändringar. Fotosyntesen, naturens märkligaste trick och själva förutsättningen för allt liv på planeten, har visat sig vara hotad (1). Det finns många exempel på smarta lösningar i naturen som vi kan lära av, men vi måste skynda på innan det är för sent.

I stället för att utnyttja och förstöra den balans som naturen mödosamt utvecklat under miljontals år, borde vi lära av geniala naturliga lösningar och efterlikna dem. Konceptet biomimetik bygger på tanken att naturen alltid fungerar med optimal effektivitet. Oavsett tillämpningsområde kan biomimetik bli del av en global strategi för ansvarsfull utveckling, som syftar till att upprätta en hållbar balans mellan de resurser som planeten erbjuder och dess exploatering.

Eftersom människans hälsa inte längre kan studeras isolerat måste vi anamma en strategi för hela planetens hälsa, där studier av vår hälsa integreras med studier av miljö, djurens hälsa och naturens mångfald. Multidisciplinära samarbeten krävs och det är i gnisslet och krockarna mellan olika discipliner som man har möjlighet att göra betydelsefulla upptäckter. Läkare har mycket att lära av veterinärer, zoologer, biologer, ekologer, botaniker med flera.

Existerande lösningar som utvecklats i naturen kan ge oss många svar och ledtrådar för att lösa de problem vi skyndsamt måste hantera. Vetenskapen har redan visat att lösningar som skapats i naturen kan hjälpa oss i kampen mot kroniska livsstilssjukdomar (2). Arter som lever i förorenade miljöer, varmt klimat, eller med brist på vatten har utvecklat lösningar som skyddar dem mot just de sjukdomar som hotar oss.

Om vi ska ta ett samlat grepp om planetens problem bör vi ta tillvara lösningarna som naturen kan bidra med. Vi bör överge den nuvarande antropcena organisationsmodellen och i stället arbeta mer enligt en biomimetisk modell (3). Vetenskapen visat tydligt att det som är bra för planeten även är bra för hälsan. Genom förändrade matvanor med mer plantbaserad föda kan vi till exempel både förbättra hälsan och minska utsläppen av växthusgaser (3).

Om vi kan kombinera våra egna förmågor inte bara med AI, utan även med naturens intelligens, ökar våra möjligheter att hitta lösningar på en kaotisk planets hälsoproblem. Det är en möjlighet vi inte får missa. Även om människan är en utomordentligt bra problemlösare behöver vi omedelbar hjälp. Naturen står redo att hjälpa till – men kanske inte så länge till.

Peter Stenvinkel, överläkare och professor i medicinska njursjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset