”Med fler medicinska sekreterare skulle vården bli effektivare”

Flera undersökningar har visat att värdefull läkartid går åt till andra uppgifter än att träffa patienter. I stället ägnas tiden åt att skriva i patienternas journaler, leta vårdplatser eller fylla i statistik. För att komma åt det här resursslöseriet krävs professionell personal med kunskap om administration inom hälso- och sjukvård och medicinsk dokumentation, det vill säga medicinska sekreterare.

Ekonomiskt går många landsting redan på knäna. Av samtliga 21 landsting går 18 med ekonomiskt underskott och tvingas nu spara. Situationen är så pressad att personal riskerar uppsägning trots en redan ansträngd arbetssituation. För att kunna sköta sitt åtagande och fortsätta att ge adekvat vård, be­höver vården i landstingen effektiviseras, men så klokt som möjligt. En viktig pusselbit är att använda rätt kompetens på bästa och mest ändamålsenliga sätt. Vårdadministration måste därför ses som en integrerad del av patientsäkerheten där medicinska sekreterare är en värdefull garant för kvalitet i vården.

Ett skäl till dagens prekära situation är drastiskt förändrade arbetsvillkor under början av 1990-talet då kraftiga rationaliseringar genomfördes. Yrkesgrupper försvann och den personal som svarade för mycket av administrationen reducerades kraftigt eller upphörde helt. Följderna av dessa åtgärder lever fortfarande kvar i vården. De flesta verksamheter har i dagsläget därmed svårt att få läkartiden med patienterna att räcka till.

Samtidigt blir it-systemen allt mer komplicerade. I många landsting är underhållet också eftersatt och medarbetarna vittnar om omfattande tidsspill på grund av it-strul. Den förenkling och effektivisering av journalsystemen som vi hoppats på har skjutits på framtiden.

Det finns ingen tid att spilla.

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med en växande befolkning och en stor andel äldre. För att klara att ge patienterna kontinuitet och undvika ytterligare växande vårdköer krävs nytänkande och att ta tillvara alla resurser. Vid årsskiftet presenterar regeringens samordnare Göran Stiernstedt sin utredning om hur hälso- och sjukvården kan utnyttja sina resurser mer effektivt. Men redan nu kan landsting och regioner fördela ­vårdens arbetsuppgifter så att kompetensen används på rätt sätt och resurserna utnyttjas mer effektivt.

Det finns ingen tid att spilla. Ett av de landsting som insett detta är Sörmland. En av länets vårdcentraler har anställt fler medicinska sekreterare som tagit över många administrativa arbetsuppgifter som läkare och annan vårdpersonal tidigare utfört. Ett resultat är att tiden med patienterna ökat och ekonomin förbättrats.

Vårt gemensamma mål är en mer effektiv hälso- och sjukvård med hög kvalitet som bättre tar tillvara på de olika yrkes­gruppernas kompetens. Det skulle ge både ekonomiska vinster, förbättrad arbetsmiljö och större fokus på patienten. Hit hör be­hovet av fler medicinska ­sekreterare som av­lastar vård­personalen så att de kan använda sin tid till att göra rätt prioriteringar.

HEIDI STENSMYREN OCH VERONICA MAGNUSSON