Medicinska tidskrifter bör redovisa band till industrin

Samarbetet mellan akademiska forskare och industrin har en lång och framgångsrik historia i Sverige liksom i många andra länder, inte minst i USA. Forskningssamverkan inom bioteknologi har successivt fått en ökande betydelse såväl för universitet som för industrin.

Samarbetet mellan akademiska forskare och industri är emellertid inte problemfritt. Etiska problem i form av avsteg från den akademiska integriteten och intressekonflikter är inte ovanliga.

Problemen är inte nya men de har kommit i skarpare fokus under senare år, inte minst genom att det blivit möjligt för företagen att styra forskningen (ghost management) och att även sammanställa resultat och låta professionella skribenter författa de vetenskapliga artiklarna (ghostwriting). När en artikel är skriven underställs den en eller flera kända välrenommerade forskare inom området, så kallade KOL (key opinion leaders), som erbjuds att stå som ensamma författare eller tillsammans med andra medarbetare. Skribenterna förblir anonyma.

Enligt den kanadensiske filosofiprofessorn Sergio Sismondo (PloSmedicine 2007, vol 4: 1429–1433) har ett företag, som bland sina kunder har många av de stora farmaceutiska företagen, producerat över 500 vetenskapliga manuskript per år med en ojämförbart hög acceptansfrekvens, omkring 80 procent, i välrenommerade internationella medicinska tidskrifter.

Bekymret med dessa artiklar är att de ofta lyckas förstärka fördelarna med det aktuella preparatet och undertrycka alla biverkningar. Ett typexempel på detta är den så kallade Vioxx-skandalen 2005. Ett stort antal spökstyrda och spökskrivna studier under en femårsperiod hade lyckats marknadsföra preparatet framgångsrikt. Men enligt amerikanska FDA, Food and Drug Administration, hade bruket av medicinen orsakat omkring 100 000 hjärtinfarkter varav en tredjedel var dödliga.

Denna skandal resulterade i ändrade regelsystem för hur randomiserade studier av läkemedel bör och ska utformas, genomföras och publiceras. Viss effekt av dessa förändringar kan märkas (se nedan) men fortfarande låter akademiska forskare sina namn utnyttjas i studier planerade av företag och utförda av så kallade CRO:s (contract research organizations).

Resultaten publiceras som regel i högt ansedda medicinska tidskrifter varigenom de får ett stort genomslag på medicinsk praxis och därmed på folkhälsan. Flera rättegångar mot företagens marknadsföring och vållade patientskador har lett till stora skadestånd.

Olika åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med problemen. I USA rekommenderas akademiska medicinska centra att anta en gemensam policy som förbjuder spökskrivning. I Europa har riktlinjer antagits för medicinskt författarskap som även innefattar spökskrivning. Hur dessa initiativ påverkar situationen är ännu oklart.

Ett annat sätt att påverka missförhållandena har varit ekonomiska jävsdeklarationer inför publicering av vetenskapliga artiklar, vilka dock inte visat sig vara säkra enligt en undersökning publicerad 2009
i Nejm. Vidare har man i USA antagit en lag för att öka transparensen i samarbetet mellan läkare och industrin. Lagen, kallad physician payment sunshine act, innebär att företagen årligen måste redovisa alla ekonomiska utbetalningar till läkare och institu­tioner. Någon diskussion om införandet av något liknande i Sverige har såvitt vi vet inte förekommit, men behovet är naturligtvis lika stort här som i USA.

Medicinska tidskrifter har givetvis ett motsvarande ansvar som forskarna och industrin för effekterna av publicerad vetenskap. Denna roll har väl belysts i två böcker. Den ena, The Truth About the Drug Companies, skriven av den tidigare chefredaktören för Nejm, Marcia Angell, och den andra The Trouble with Medical Journals av den tidigare chefredaktören för The British Medical Journal, Richard Smith. Det finns naturligtvis ett lika stort behov av jävsdeklarationer om ekonomiska kopplingar mellan medicinska tidskrifter och industrin som mellan forskare och industrin och kanske även av en sunshine act.

Eller som påpekats i Michel de Lorgerils och Patricia Salens kritiska analys över studier av kole­sterolsänkande mediciner publicerade före och efter Vioxx-skandalen (J Lipid Nutr 2010,Vol. 19; 65–79).

Studier med positiva effekter av statiner på hjärtkärlsjukdomar sågs uteslutande före, medan efter denna skandal har samtliga studier redovisat negativa resultat eller varit ofullständiga och starkt ifråga­satta (Jupiter).

I Sverige har man menat att det är tillräckligt med jävsdeklarationer och med referentgranskning av artiklar (R-sigill) som kvalitetsgaranti. Men tyvärr är det otillräckligt i ett litet land där läsarna känner författarnamnen medan granskarnas förblir anonyma.

Karl E Arfors
professor, tidigare explorativ forskningschef Pharmacia AB

Tore Scher­stén
professor emeritus, tidigare huvudsekreterare i Statens medicinska forskningsråd

Ralf Sundberg
docent, Malmö.