Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Medier missade viktig granskning av en uppmärksammad koststudie

Publicerad: 11 mars 2009, 07:36

Kostdebatten bör fortsätta, förhoppningsvis baserad på gott vetenskapligt underlag, men även beprövad erfarenhet bör få plats i diskussionen, skriver Tore Scherstén.


Få medicinska tillstånd har under senare år väckt större uppmärksamhet i media och hos allmänheten än fetma och åldersdiabetes. Veckopress och kvällstidningar presenterar i stort sett varje vecka en ny och revolutionerande metod för att komma tillrätta med problemen. Huvudsakligen rör det sig om rekommendationer om vilken kost som vi bör hålla oss till för att undvika fetma eller gå ner i vikt och därmed komma undan åldersdiabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Nyligen presenterades i en av de mest betydelsefulla medicinska tidskrifterna, New England Journal of Medicine, en studie av olika dieters betydelse för nedgång av kroppsvikt. Jämförelsen gällde framför allt ”hög kolhydrathaltig/låg protein- och fett­haltig kost” mot ”hög protein- och fetthaltig/låg kolhydrathaltig kost”. Samtliga studiegrupper skulle intaga samma mängd kalorier oavsett sammansättning men cirka 700 kcal mindre än tidigare. Resultatet efter två år var att viktnedgången var densamma i alla grupper oavsett kostens samman­sättning.

Resultaten var således i god överensstämmelse med vad Antoine Lavoisier och hans hustru Marie kom fram till i sina kalorimetriska studier på marsvin under andra hälften av 1700-talet och med vad Alf Henrikson skrev i sin dikt Hälso­råd 1954:

”De menar att nära nog allt som är gott är att synda på nåden
En är jäst- och surmjölkfrälst, för en annan är biffar åt näcken
Alltså måste vi äta vad fan som helst med risk att dö på fläcken”

Artikeln har väckt stor uppmärksamhet i svenska massmedier och tagits som intäkt för att allt som skrivs och diskuteras om kostens innehåll är ointressant och endast mängden kalorier betyder någonting.

Hade nu referenterna, som hört av sig i radio och i tidningar, gjort sig besväret att läsa NEJM lite mer noggrant, så kanske de upptäckt att det fanns en kritiskt granskande artikel i samma nummer av tidningen – vilket är vanligt i denna utmärkta medicinska tidskrift.

Denna artikel, av Martijn B Katan, påvisar att den verkliga skillnaden i proteinintag mellan grupperna var mellan 1 och 2 procent jämfört med planerade 10 procent och att skillnaden i kolhydratintag var endast 6 procent mot planerade 30 procent. Martijn B Katan påtalar därmed på mycket goda grunder att den presenterade informationen inte tillåter några säkra slutsatser på grund av att skillnaderna i intagna närings­ämnen är alldeles för små. Han påtalar även att data talar för att många av de enskilda individerna trots ”coachning” inte helt kunnat hålla sig till den föreskrivna dieten.

Det hade varit tilltalande om våra referenter i media påpekat dessa viktiga fakta och därmed bättre speglat verkligheten.

Kostdebatten bör fortsätta förhoppningsvis baserad på gott vetenskapligt underlag men där även beprövad erfarenhet får sin berättiga­de plats i diskussionen.

Tore Scherstén

Tore Scherstén
är professor emeritus i kirurgi och har varit huvudsekreterare i före detta Medicinska forskningsrådet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev