Debatt
”Mer medicinsk kunskap skulle göra sjuksköterskor tryggare”
Att i slutet av utbildningen lägga in en kurs i akutmedicin och klinisk bedömning skulle öka patientsäkerheten, skriver specialistsjuksköterskan Karin Ljungberg i en replik. (2 kommentarer)
Publicerad: 9 februari 2023, 04:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Karin Ljungberg, specialistsjuksköterska, Kardiologen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Det pågår en viktig debatt om den medicinska delen av sjuksköterskeutbildningen. Dock handlar debatten inte om ett ifrågasättande av ifall ”sjuksköterskors omvårdnadskompetens omfattar medicinsk kunskap”. Alla är överens om att utbildningen innehåller medicinsk kunskap. Debatten fokuserar i stället på hur och i vilken omfattning den lärs ut.
Mycket kritik kommer från studenterna själva. En stor mängd kunskap i anatomi och fysiologi ska läras in på kort tid och många studenter klarar inte av tentan. De flesta forskare är överens om att korvstoppning eller ”rote learning” är den minst effektiva studiestrategin för ett lärande som ska användas långsiktigt.
Läs mer: ”Sjuksköterskors omvårdnadskompetens omfattar medicinsk kunskap”
Redan Hermann Ebbinghaus forskning på 1800-talet kring ”spacing effect” visade att om man studerar ett område vid flera tillfällen över tid så är det effektivare än att studera samlat strax före ett prov. Detta tillämpas inom sjuksköterskeutbildningen när det gäller vårdvetenskap och omvårdnad, som återkommer som ämnen under hela utbildningen.
Får studenten en erfaren handledare och en bra verksamhetsförlagd utbildning, VFU, så kan det givetvis vara en viktig del i den kliniska utbildningen. Men den pressade situation som många vårdavdelningar upplever gör att detta inte alltid kan garanteras.
Det finns förstås inte möjlighet att under utbildningen gå igenom alla organsystemens specifika sjukdomar. Men att i slutet av utbildningen lägga in en kurs i akutmedicin och klinisk bedömning skulle öka patientsäkerheten, göra sjuksköterskorna mer trygga i sitt arbete och förhoppningsvis få dem att stanna kvar i yrket.
Skapar vårdvetenskaplig forskning en modell av sjuksköterskans arbete som inte stämmer med vad som förväntas av sjuksköterskan i det kliniska arbetet? Det är en fråga som vi måste våga debattera både politiskt, kliniskt och i utbildningen. Inspektionen för vård och omsorgs senaste rapport om patientsäkerhetens brister i vården visar tydligt att detta är en fråga som berör alla parter.
Karin Ljungberg, specialistsjuksköterska, Kardiologen, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg
Följ debatten:
1. ”Sjuksköterskor behöver även medicinsk kunskap”
2. ”Sjuksköterskors omvårdnadskompetens omfattar medicinsk kunskap”
3. ”Mer medicinsk kunskap skulle göra sjuksköterskor tryggare”
Kommentarer:
Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.
2023-02-14
Tack för att ni lyfter ert viktiga ämne. Att kunna medicinsk diagnostik utöver omvårdnad, aktuella lagar i yrkesområdet och etik är ett måste för alla sjuksköterskor. Problemet är att kliniska erfarna lärare har sparats bort. Våra yrken inom vården är både praktiska och teoretiska. Det tar tid att växa från novis till expertis. Vi behöver kunna ge den tiden för våra nya sjuksköterskor för att de ska stanna kvar i yrken. Och för att vi erfarna ska stanna kvar behöver tystnadskulturen försvinna och utvecklingstjänster öka.
Med vänlig hälsning, Minna Kristiina Rantakari.
Legitimerad sjuksköterska med svensk utbildning/dubbelspecialisering med 22 års erfarenhet
2023-02-11
Åh vad bra att det här tas upp. Jag är undersköterska till yrket men gick igenom halva sjuksköterskeutbildningen, med början 2008. Jag tyckte att sjuksköterskeutbildningen då var alldeles för fokuserad på utförandet av tjusiga rapporter och att man behövde mycket mer tid för att gå igenom omvårdnad och medicinska ämnen. Och så var det alltid korvstoppning på slutet innan tentan för dem som måste försörja sig vid sidan om, vilket många ofta är tvungna till. Hela uppläggningen på utbildningen behöver läggas om, särskilt för unga och oerfarna människor och de som aldrig arbetat i vården innan/studenterna, som ofta har barn och många av de är ensamstående, måste få någon sorts ekonomisk hjälp som går att leva på, annars kommer det aldrig bli attraktivt att söka sig till yrket. Och så tycker jag det ska ställas mer krav på etik och moral i utbildningen, på ett sätt som får dem som söker utbildningen att tänka efter vad yrkestiteln verkligen innebär. Självmedvetenhet och etik gäller även för undersköterskor.
Eva
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.