Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Möjligheterna till vård på distans behöver förbättras

Publicerad: 6 november 2014, 06:00

Folkpartisten Barbro Westerholm listar tre skäl till varför vi behöver tänka om och erbjuda hembehandling till fler.


Vi har i Sverige en tradition av att åka till ett sjukhus eller annan ­vård­inrättning när vi behöver sjukvård. Nu behöver vi få vården att fungera på ett annat sätt än vi varit vana vid.

Ett omtänkande är på gång där norrlandslänen med sin stora glesbygd är ledande. Här pågår en utveckling mot att behandla alltfler hälsoproblem i hemmet eller på en mottagning med sjuksköterska på plats och läkare på distans. Samma utveckling sker i andra delar av världen, till exempel Irland, Island, Kanada och Norge.

Bakgrunden är bland annat den ökande andelen årsrika människor av vilka många bor i glesbygd med långa avstånd till hälso- och sjukvården och för vilka distansöverbryggande teknik som telemedicin fått ökad användning. Det spar tid för såväl patienterna som sjukvårdspersonalen att inte behöva åka långa sträckor. Samtidigt minskar det risken för patient­över­förda infektioner eftersom man slipper trängas på mottagningarna.

Till detta kommer att många patienter skulle kunna ge sig själva specialistvård i hemmet om förutsättningarna är de rätta. Med rätt information, stöd och utbildning på kliniken eller vårdcentralen skulle långt fler kunna vårda sig hemma, på jobbet eller på resa.Det finns tre skäl till varför vi behöver tänka om och erbjuda hembehandling till fler:

1 Även om vi drabbas av långvarig sjukdom vill vi fortsätta ha möjlighet till ett flexibelt liv – och till och med arbeta i vissa fall. Det är svårt att få till om man först ska vänta på färdtjänst, resa till sjukhuset, sitta i väntrummet, få sin behandling och sedan börja vänta på färdtjänsten hem igen.

2 Det andra skälet är ökningen av antalet årsrika människor. I dag är en halv miljon personer i Sverige över 80 år. SCB räknar med att 80-plussarna är över en miljon år 2040. Ju fler äldre, desto vanligare kan det bli med långvariga sjukdomar. Det är svårt att försvara en enorm utbyggnad av antalet sjukhusplatser om många patienter vill och kan få sina vårdbehov tillgodosedda i primärvården eller i hemmet genom egna insatser.

3 Tekniken i dag gör det möjligt för fler att vara mer delaktiga i vården av sig själva. Den livsviktiga kontakten med kliniken eller vård­cent­ralen underlättas av dagens kommunikationsmöjligheter.

Redan i dag kan den som behöver vård kontinuerligt fråga sin läkare om möjligheten finns att sköta en del av behandlingen själv. Det har visat sig möjligt att ge sig själv cytostatika, antibiotika, antikroppar eller medicinsk nutrition. Bloddialys i hemmet har gjort det möjligt för dialyspatienter att ta sin behandling oftare än vad sjukhusen i regel har möjlighet att erbjuda, vilket visat sig ge bättre behandlingsresultat.

Vi behöver lära från de goda exempel som finns och skapa en vård som fungerar även om den sker i hemmet eller på en sköterskemottagning med läkare på distans. Vårdcentraler och kliniker som ger bra utbildning och stöd till egenbehandlare ska belönas ekonomiskt för sådan verksamhet. När det gäller hembehandling är det viktigt att den sker frivilligt och att kvaliteten följs upp. Beträffande dessa nya former för sjukvård behövs mer forskning och utveckling av medi­cinsk teknik samt naturligtvis utvärdering av det som görs redan i dag. Därför bör till något av våra universitetssjukhus skapas ett centrum för gles­bygds­medicin som inbegriper hemsjukvård i vid bemärkelse. Vi måste tänka om och tänka nytt i hälso- och sjukvården.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev